Gabriella, 34, fick handskrivet brev från fånge: ”Jäkligt creepy”
Publicerad 2024-02-17
Handskrivna brev med bilder, sexuella förfrågningar och indirekta hot.
Flera unga kvinnor berättar för Aftonbladet om rädslan efter att de mottagit oönskade brev från fångar.
– Att de tillåts skapa sig ett nätverk av nya potentiella offer under tiden på anstalten är skrämmande. Så borde det inte få gå till, säger Gabriella.
”Hej, du känner inte mig men jag vill lära känna dig”, står det skrivet med en spretig handstil.
Beatrice fryser till där hon står. Hon läser brevet en gång till för att vara säker på att hon verkligen uppfattat rätt.
Avsändaren skriver att han sitter inne på anstalt och fått upp ögonen för henne.
Nu börja tankarna snurra hejdlöst och en tryckande känsla över bröstet tvingar henne att kippa efter andan.
Brevet måste vara skickat till fel person – det kan inte vara menat till henne, tänker hon. Men jo, hennes namn och adress står tydligt textat på kuvertet.
Beatrice – som egentligen heter något annat – är inte ensam om att ha upplevt detta.
I Facebookgrupper har flera kvinnor delat med sig av vittnesmål om hur de mottagit brev från dömda brottslingar som sitter på anstalter runt om i landet. Män som avtjänar straff för bland annat kvinnomisshandel, olaga hot, brott mot vapenlagen och droginnehav.
Tre av kvinnorna som Aftonbladet pratat med vill anonymt berätta om sina erfarenheter – för att lyfta ämnet och ge inblick i den svåra situation de befinner sig i.
Vi väljer att kalla dem Beatrice, Gabriella och Lena.
Alla tre har mottagit brev från män som de inte har någon som helst koppling till. I de första breven börjar männen att presentera sig själva kortfattat, ställer frågor och önskar att få höra mer om kvinnorna.
”Jäkligt creepy”
Vissa av männen säger att de sett kvinnorna i lokalmedia och efter det sökt upp deras adresser. Andra har hittat dem i sociala medier.
”Jag har tänkt på dig ibland. Haha, nu låter jag som värsta psykopaten men det är jag inte. Jag hittade din adress och tänkte att jag måste testa skriva”, skriver en man som haft flera besöksförbud till tidigare partners och som dömts till flera års fängelse för bland annat grov misshandel, grovt vapenbrott och flera fall av olaga hot.
– Det kändes jäkligt creepy och absurt. På en anstalt sitter det alltså någon inlåst som uppenbarligen har tänkt på mig ett tag och sen sökt upp min adress, säger Gabriella.
För ett par år sedan mottog hon ett av dessa brev.
– Sen efter att ha kollat upp personen och hans domar så blev jag alldeles iskall inombords. Han hade ju nästintill slagit ihjäl sin ex-flickvän, säger Gabriella.
En stark oro växte fram i henne. Hur skulle hon skydda sig själv och sin dotter om den brottsdömda mannen helt plötsligt skulle dyka upp och knacka på familjens dörr?
Han visste var hon bodde och skrev att han inom några månader skulle bli frisläppt.
Lena, 25, kände en liknande oro. Mannen som kontaktade henne skrev att han skulle komma ut om tre månader och att han ville ha en brevvän fram tills dess. Hon bestämde sig direkt för att inte svara men kort därefter kontaktades hon av en bekant till mannen som ifrågasatte varför hon inte besvarade breven.
– Jag blev väldigt skärrad och det kändes fruktansvärt olustigt, säger Lena.
Sömnlösa nätter
Flera av kvinnorna vittnar om sömnlösa nätter fyllda med ångest, rädsla över att lämna sina hem och att tvingas se sig över axeln när de vistas utomhus.
Många av dem undrar samma sak, vad ska de göra? Och hur kan de dömda brottslingarna ha möjlighet att söka upp deras adresser på detta sätt när de sitter inne på en anstalt?
När Beatrice, 28, fick första brevet visste hon inte hur hon skulle agera. Hon var orolig för hur mannen som skrivit skulle reagera om hon inte svarade och valde därför till slut att skicka ett kort svar.
– Men det borde jag inte gjort, för sen gick det bara utför och det kom ett brev i veckan efter det. Det han skrev blev mer och mer sexuellt fokuserat. Då svarade jag inte.
Kort efter det hörde en annan man från samma anstalt av sig till Beatrice. Han skickade bilder på sig själv och frågade om han kunde få ringa till henne.
Då kontaktade Beatrice anstalten och bad om att de inte skulle tillåta männen att skicka brev till henne från anstalten. Det gav effekt i cirka två månader men sen fortsatte breven att komma.
Obehagliga sexuella förfrågningar
Den första mannen skrev direkt opassande frågor och önskningar om vad han ville göra med henne.
– Det känns så vidrigt. Han skrev och frågade om jag gillade breven och att han snart kommer ut. Jag är livrädd, säger Beatrice.
Hon har enbart vågat berätta om detta för ett par nära vänner, men vet inte hur hon ska hantera situationen. Hon tänker att hon ska kontakta polisen, men är på samma gång tveksam om de ens kommer kunna hjälpa henne i nuläget.
– Jag får panikångestkänslor över att han vet var jag bor. Men jag vill inte att min familj ska behöva dela min oro nu så jag har hållit tyst. Eftersom det inte är mer än brev i nuläget så vet jag inte om polisen ens kommer göra något åt saken.
”Måste till en förändring”
Beatrice lever med skräcken just nu men för Gabriella har den värsta tiden av oro passerat och hon har inte fått fler brev skickat till sig. Hon vill avråda alla som får sådana här brev från att svara.
– Jag tackar gudarna för att det inte kom flera brev från honom. Men alla har inte lika tur som jag hade. Har de väl fått krok i en så är det inte lika sannolikt att de slutar skriva, säger Gabriella.
Hon är kritisk till att män som är dömda för våldsbrott har möjlighet att skicka brev inifrån anstalterna till i princip vilka kvinnor de vill.
– Med tanke på dessa mäns bakgrund så känns det inte särskilt betryggande att det faktiskt kan gå till på detta sätt, säger Gabriella och fortsätter:
– Sen när man kontaktar myndigheter så säger de att de inte kan göra något för att lagarna ser ut som de gör. Men det är ju vi som sitter helt oskyddade ute i samhället som får leva med rädslan efter att ha fått sådana här brev skickade till oss. Jag tycker verkligen att någon förändring borde göras för att motverka detta. Det ska inte få ske, säger Gabriella.