”Enda sättet att veta säkert är att se det själv”

Susanna Vidlund

Aftonbladets medarbetare medierna och krigspropagandan

Propaganda är en flitigt använd strategi bland krigförande parter för att få opinionen på sin sida.

Ett uppenbart problem för journalister som ska rapportera opartiskt om det som sker exempelvis nu i Georgien.

Aftonbladets utsände Mattias Carlsson rapporterar sedan i lördags om kriget direkt från georgiska huvudstaden Tiblisi. Han har nära till drabbade människor – men att få en total överblick över situationen är omöjligt. Även på plats i ett krigsdrabbat land.

– Problemet är att det enda sätta att kontrollera att något stämmer är att se det själv. Man får räkna; här ligger tio döda. Alla andra uppgifter är indirekt osäkra. Man får göra en avvägning vid varje enskild uppgift, säger han.

Hur arbetar ni på plats?

– Vi åker mellan sjukhus och platser där saker händer. Vi pratar med människor och frågar dem vad de har sett och upplevt. Problemet är att när man är ute på fältet i en sådan zon, så har man ingen koll på annat än det man själv ser. Det kan stå tjugo stridsvagnar runt hörnet utan att man har en aning.

Vems uppgifter kan man lita på i en krigssituation?

– Vanliga människors egna vittnesmål är det som egentligen är det bästa. Alla andra rapporter blir bara utifrån vad någon annan har fått en rapport om, skrivit ner på ett papper, uppgifter som sedan kan ha ändrats. För att skapa bra journalistik på fältet får man rikta in sig på drabbade människor som själva får berätta om vad de har varit med om.

Aftonbladets utrikeskommentator Wolfgang Hansson säger att man ska vara mycket skeptisk mot information som lämnas ut av de inblande parterna i kriget, eftersom det ofta ligger i deras intresse att överdriva uppgifterna.

– De enda uppgifter man ska sätta någon som helst tilltro till är de som kommer ifrån organisationer som Röda Korset eller Human Rights Watch, organisationer som inte har ett eget intresse i konflikten, säger han.

Irakkriget

Propagandaproblematiken ökar kraven på att informera läsarna om hur man fått tag i den information man sprider vidare, så att läsarna själva kan värdera den kritiskt.

– Vi har bland annat tagit lärdom av Irakinvasionen. Man ska alltid ska ange källan och uppge om uppgifterna är obekräftade, säger aftonbladet.se:s chefredaktör Kalle Jungkvist.

Hur hanterar vi motstridiga uppgifter?

– I sådana fall kan man ange båda sidors uppgifter och ange källan samt att det inte är verifierade uppgifter och man därför får ta det med en stor stor nypa salt eftersom det ligger i parternas intresse att överdriva. Sedan när man får säkrare uppgifter får man gå tillbaka och rätta tidigare uppgifter.

Propaganda- kriget i Kaukasus

Här är ett axplock av motstridiga uppgifter om kriget i Kaukasus.

11/8 Ryssland nära Gori?

Georgiens president Michail Saakasjvili hävdar att landet har blivit kluvet i två delar då ryssarna har intagit staden Gori och en närbelägen viktig trafikled.

Men den ryske försvarsministern nekar att Georgiens uppgifter om att ryska styrkor befinner sig nära staden Gori.

11/8 Hundratals eller arton soldater?

Georgiens president Michail Saakasjvili uppger att georgiska trupper dödat hundratals ryska soldater och skjutit ner över 80 ryska flygplan.

Men enligt Anatolij Nogovitsyn vid den ryska generalstaben har Ryssland bara förlorat fyra flygplan och bara 18 soldater sägs ha stupat.

11/8 Ryssarna mörkar förlusterna

Enligt reportrar som talat ryska soldater i Nordossetien gör georgierna hårdare motstånd än vad den ryska militärledningen medger. "Det som sägs på tv är bara nonsens. Våra förluster är mycket större än de säger", uppger en soldat.

11/8 Vapenstillestånd eller helikopterattack?

Ryssland uppger att georgiska helikoptrar har angripit mål i och nära huvudstaden Tschinvali. Ett vittne uppger för Reuters att "minst sex georgiska helikoptrar bombade mål nära huvudstaden Tschinvali".

De ryska uppgifterna strider direkt mot de georgiska uppgifterna om vapenstillestånd.

Källa: TT