Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hedvig, Hillevi

Åt p-piller 16-åring dog av blodpropp

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-04-12

Var rökare och hade anlag ändå fick hon preventivmedlet

Den 16-åriga flickan var rökare och hade anlag för blodproppar.

Ändå skrev ungdomsmottagningen ut p-piller till henne.

Fem månader senare dog hon av blodproppar i lungorna.

Nu reagerar Läkemedelsverket på den bristande kontrollen.

NYAST ÄR FARLIGAST Enligt en holländsk studie är riskerna större att drabbas av blodpropp om man äter den tredje generationens p-piller, som Desolett och Mercilon.

Flickans död har fått Läkemedelsverket att återigen påminna om riskerna med p-piller.

"Verkar vara en ordentlig miss"

Enligt rekommendationer ska läkare och barnmorskor kontrollera om kvinnans föräldrar eller syskon har haft blodproppar som unga innan p-piller skrivs ut.

Men kontrollen brister.

- Det här verkar vara en ordentlig miss, säger Björn Beerman, professor på Läkemedelsverket.

Blodproppar kan vara ärftliga

Den 16-åriga flickan låg i riskzonen för en blodpropp.

Hennes mamma hade lätt att få blodproppar, någonting som kan vara ärftligt. Dessutom rökte flickan och hade kärlmissbildningar i höger fot och i ena benet.

Trots detta skrev ungdomsmottagningen ut p-pillersorten Mercilon till henne.

En morgon, fem månader senare, fick flickan andnings- och cirkulationsstillestånd. Hon återupplivades i ambulansen, men dog när hon kom fram till sjukhuset.

Läkarna kunde konstatera att 16-åringen hade stora blodproppar i lungorna.

- Flickan hade levt i dag om hon inte fått p-pillren utskrivna, säger Björn Beerman.

Risken att få en blodpropp av p-piller är liten. Mellan 2 och 4 av 10 000 kvinnor drabbas. Risken att dö av en blodpropp är betydligt mindre.

"Läkarna måste kontrollera bättre"

Men p-piller i kombination med ärftlighet, rökning eller stillaliggande kan få förödande konsekvenser.

-Läkarna måste kolla upp de här sakerna och kvinnan måste prata med sin mamma och mormor om det finns i släkten, säger Björn Beerman.

Faktorerna som kan öka riskerna

Anna-Maria Wiklund