”Lärarutbildningen fyller inte det behov som eleverna har”

Susanna Vidlund

Metta Fjelkner kritiskt mot dagens lärarutbildningar

Få lärare klarade myndigheten Forum för levande historias frågor om Förintelsen.

Enligt Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, är det lärarhögskolornas och arbetsgivarnas fel.

– Vi kräver att ämnesutbildningen på lärarutbildningarna håller högre kvalitet, säger hon.

helskärm

Metta Fjelkner är kritisk mot lärarhögskolorna som hon anser håller för låg nivå i undervisningen av de framtida lärarna.

– De har inte gett sina elever den kunskap som man har betalat för i form av höga studielån. Lärarutbildningen fyller inte det behov som eleverna har och det är på tiden att lärarstudenterna får det som de har rätt till, säger hon till aftonbladet.se.

Staten ska gå in

Hon kräver också att staten går in och gör rejäla fortbildningsinsatser för redan yrkesverksamma lärare som saknar den nödvändiga kunskapen om Förintelsen.

– Här finns det inga genvägar. Precis som läkare kan få uppdaterad kunskap om nya forskningsrön måste arbetsgivarna ge den fortbildning som lärarna vill ha. All vetenskaplig forskning visar att det är nödvändigt med välutbildade lärare som har kunskap i ämnena för att elevernas kunskapsnivå ska bli tillräckligt hög.

Varför är det viktigt att alla lärare har god kunskap om Förintelsen?

– Man måste kunna ta diskussionen och debatten med dem som förnekar att Förintelsen har skett. Det finns främlingsfientliga och antidemokratiska rörelser i vårt land. Man måste kunna dra paralleller till aktuella händelser, de övergrepp som sker i vår tid och känna sig trygg med sin kunskapsnivå.

Svåra frågor

Samtidigt har hon själv tittat på undersökningen av myndigheten Forum för levande historias frågor och har konstaterat att några av frågorna var ganska svåra.

– Vissa frågor var det väldigt hög detaljeringsgrad på. Det fanns frågor som förutsatte att man hade fått ta del av ny aktuell forskning. Jag vet att många inte valde att svara på frågorna just för att kunskapsnivån som efterfrågades i testet var för avancerad för den allmänna läraren.

Metta Fjelkner berättar att hon själv har läst mycket historia och gör bedömningen att varje lärare inte behöver just den kunskapen som finns i testet.

– Alla ska ha en bas att stå på men det är viktigt att möjlighet till fördjupning ges till de lärare som är ämnesansvariga, säger hon.

Frågorna som ställdes i testet:

Vilka av följande läger byggdes huvudsakligen för att mörda judar? (Svarsalternativen är ”Ja”, ”Nej”, respektive ”Vet ej”.)

Dachau.

Chelmno.

Treblinka.

Katyn.

Hadamar.

Gulag.

Bergen-Belsen.


Många tyskar deltog i de tyska styrkornas omfattande avrättningar av civila judar under Förintelsen. Om en person vägrade att delta i avrättningarna, vad skulle, enligt vad du vet, ha hänt med den personen?

Personen skulle ha blivit avrättad.

Personen skulle inte ha blivit avrättad men skulle ha sänts till ett koncentrationsläger.

Familjen i Tyskland skulle ha löpt stor risk att avrättas.

Personen skulle ha omplacerats eller på annat sätt blivit befriad från att delta i morden.

Ingenting särskilt skulle ha hänt.


Systemet med koncentrationsläger infördes kort efter att Nazistpartiet tagit över makten i Tyskland. Det var inte bara judar som fängslades i lägren och det dröjde en tid innan judar fängslades enbart på grund av sin etniska tillhörighet. Vilket år skedde de första massarresteringarna av judar på denna grund?

1933.

1935.

1938.

1939.

1940.

1941.

1942.

Vet ej.


Antisemitismen var en viktig fråga för det tyska Nazistpartiet. De hävdade att judarna hade för stort inflytande i Tyskland och att de utgjorde ett främmande raselement i den tyska befolkningen. Hur stor andel av den tyska befolkningen var judar (i den meningen att de tillhörde en judisk församling) 1933?

Mindre än 1%

1-5%

6-15%

16-30%

Mer än 30%

Vet ej.


Hur stor andel av de judiska barnen i Europa dödades under andra världskriget?

0-20%

21-40%

41-60%

61-80%

81-100%

Här är de rätta svaren.