Nya substanser mer sällsynt på drogmarknaden
Erika Nekham/TT
Publicerad 2020-02-01
Nätdroger utgör en allt mindre del av polisens narkotikabeslag och allt färre nya substanser upptäcks på den svenska drogmarknaden.
Om användarna gått över till något annat – och i så fall vad – är däremot svårt att avgöra.
Under 2000-talet började allt fler nya psykoaktiva substanser dyka upp på den svenska marknaden. De har ofta kallats nätdroger, då de i många fall sålts via nätet. Många människor har mist livet av den här typen av substanser, exempelvis har över 200 personer dött mellan 2015 och 2019 efter att ha använt så kallade fentanylanaloger, en syntetisk opioid 50 gånger starkare än heroin.
Ett problem för myndigheterna är att nätdrogerna ofta inte varit klassade som narkotika eller hälsofarlig vara, och därmed heller inte olagliga. Och så fort en substans klassades kom tillverkarna med en ny, snarlik variant som kunde säljas helt lagligt.
Klassas snabbare
Toppåret var 2014, då 84 nya substanser upptäcktes i Sverige. Sedan dess verkar nätdrogsmarknaden ha minskat – siffror från Folkhälsomyndigheten visar att det förra året upptäcktes 42 nya substanser i Sverige. Och hos nationellt forensiskt centrum (NFC) på Polismyndigheten utgjorde nätdroger inklusive spice cirka 2 procent av alla analyser av narkotikabeslag 2019, visar ny statistik som TT tagit del av. 2015 var motsvarande siffra nära 10 procent.
– Sett i relation till andra mer traditionella droger utgör nya psykoaktiva substanser en väldigt liten del av marknaden, säger Mimmi Eriksson Tinghög, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Tillgången kan ha minskat då myndigheterna fått upp farten i arbetet med att klassa nya psykoaktiva substanser. 2019 lämnade Folkhälsomyndigheten förslag om att reglera över 70 stycken, något som regeringen sedan beslutar om.
Utsatt grupp
Om nätdrogsanvändarna har gått över till någon annan substans och vad det i sådana fall kan vara är svårt att veta, enligt Mimmi Eriksson Tinghög.
– I bästa fall har man kanske slutat använda farliga, okända substanser som inhandlas på nätet, men det finns snarare risk att man övergår till andra substanser. Men som sagt, vi vet inte något om detta, säger hon.
Mimmi Eriksson Tinghög anser att man skulle behöva ta reda på mer om gruppen som använder nätdroger, då de ofta kan gå lite under radarn.
– Man får en känsla av att de som använder fentanylanaloger och andra så kallade nätdroger är en ganska utsatt grupp med hög psykisk ohälsa och social utsatthet, men som ändå kanske inte upptäckts av hälso- och sjukvården. Vi skulle behöva veta mer, helt enkelt.