Så vann Sydkorea kampen mot matresterna

Äggskal, halvätna mackor och kaffesump. Berget av stinkande matrester växer i världen. Men Sydkorea har gått från att kasta bort 98 procent av matavfallet till att återvinna nästan allt – här är framgångsreceptet.

Kimchi, pannkaka, skivad tofu eller varför inte färska grönsaker. De kommer i små skålar och serveras till nästan varje måltid i det sydkoreanska köket. Men smårätterna, banchan, äts sällan upp – vilket har varit en bidragande faktor till Sydkoreas sopberg.

För 20 år sedan hamnade 98 procent av all mat som inte åts upp i landet i soporna. Och det är inget unikt för Sydkorea. Lejonparten av de många miljoner ton mat som kastas i världen varje år hamnar på soptippar. När resterna börjar ruttna släpper de ut den kraftfulla växthusgasen metan som bidrar till att värma upp planeten.

En livsstil

Men något har förändrats i Sydkorea. I dag förvandlas 98 procent av matavfallet till foder, kompost eller biogas, enligt miljödepartementet. Det har fått representanter från en rad länder att under årens lopp resa till Sydkorea för att lära sig mer om hemligheten bakom helomvändningen i kompostfrågan. Flera städer har jämförbara program, men Sydkorea har varit något av pionjärer på nationell nivå.

Så hur blev då återvinning av mat en livsstil för över 50 miljoner människor?

Det bergiga Sydkorea, ett av världens mest tätbefolkade länder, hade länge tampats med det faktum att det inte finns plats att bygga hur många deponier som helst – i synnerhet inte tillräckligt långt bort från bostadsområden. Redan 1995 blev det obligatoriskt att återvinna papper och plast, men gammal mat fortsatte att grävas ned tillsammans med annat skräp.

Stanken kom dock att bli allt mer outhärdlig, vilket satte press på politikerna. 2005 blev det förbjudet att kasta mat på soptippar i Sydkorea. Och 2013 blev det obligatoriskt att återvinna i biologiskt nedbrytbara påsar. Såväl privatpersoner som restauranger måste köpa påsarna och betalar på så sätt i praktiken en skatt för sina matrester. Intäkterna från de gula påsarna går sedan till transport och bearbetning.

Smarta kärl

I vissa områden kan boende dock strunta i påsarna och i stället kasta matavfallet direkt i elektroniska kärl som automatiskt väger soporna och tar betalt därefter.

Lee Seo-Un slänger flera kilo matavfall varje vecka. De smarta sopkärlen utanför lägenheten i Seoul har fått henne att bli mer medveten om hushållets svinn.

– Eftersom vi betalar en avgift som bestäms av hur mycket det väger. Hemmafruar är noga med att få ner hushållets utgifter, säger hon till France 24.

– Jag kramar till exempel ur all vätska för att matresterna inte ska väga så mycket.

Att återvinningsprogrammet varit framgångsrikt menar många beror på att det är enkelt och tillgängligt. Soppåsarna hämtas snabbt och avgiften är inte så stor att den blir allt för kännbar, så att människor kastar sitt matavfall illegalt utanför systemet.

Däremot tycks det inte ha minskat svinnet. Mängden mat som kastas har varit mer eller mindre konstant under åren, enligt uppgifter från miljödepartementet.

– Vi prövade oss fram i början, det var mycket experimenterande, sade Kim Mi-hwa, ordförande för en allians med 189 miljögrupper som jobbade med återvinningsprogrammet tillsammans med regeringen, till LA Times förra året.

– Det var först kring 2013 som vi kunde kalla det en framgång.

Riskerar böter

Den nya återvinningsrutinen välkomnades dock inte av alla och ett problem tidigt i processen var regelbrytarna. Vissa kunde eller ville helt enkelt inte vänja sig vid att sortera och förvara potentiellt stinkande rester hemma och smög ut med sina påsar till offentliga kärl. Det fick lokala myndigheter att erbjuda belöning till tipsare som angav förövare, som i sin tur bötfälldes för regelbrott.

– På den tiden såg man skyltar på tunnelbanestationer som uppmanade folk att inte slänga sitt matavfall där. Det var vanligt att folk slängde matavfall på toaletten på väg till jobbet, säger Kim Mi-hwa.

– Jag tror att det som den sydkoreanska modellen bevisar är att det faktiskt är genomförbart, om man lägger ner tid och ansträngning. Sydkoreaner blev inte samvetsgranna över en natt. Men inställningar kan förändras med tiden.

Viss tvekan

Anläggningar har byggts för att ta hand om matavfallet och förvandla det till något värdefullt. Men Sydkorea har inte helt listat ut hur matresterna bäst ska komma till användning. Det finns bland annat tveksamhet bland en del lantbrukare som inte vill mata sina djur med foder gjort av matavfall eller plantera i jord med sopgödsel, då det luktar illa och har överskott av natrium, skriver The Washington Post.

– Det har funnits fall där boskap dött av fodret, säger miljöaktivisten Park Jeong-eum till tidningen.

– Det är också omöjligt att säkerställa att inte en enda tandpetare eller bit plast eller metall blandas med matavfallet som omvandlas till foder eller gödsel.