Athraa och Hala isolerades från samhället: ”Ett svek av så många”
Uppdaterad 2021-07-01 | Publicerad 2021-06-30
Hala misstänks ha levt i Sverige i 13 år under total kontroll och utan att lära sig språket.
När Athraa väl förstod att man i Sverige kan skilja sig från sin make mördades hon.
– Det är ett svek från så många instanser att dessa kvinnor aldrig fick komma in i samhället. Vi vill se att man tillsätter en haverikommission som kan granska dessa fall. Hur kunde det bli så här? säger Sabina Landstedt, på föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime .
Vare sig i Athraas eller Halas fall har någon ännu dömts men båda deras makar är åtalade för mord.
Och i båda fallen misstänks kvinnorna ha hållits isolerade från samhället, misshandlats och kontrollerats, innan de mördades.
Hala, som sköts i huvudet i december ifjol i en lägenhet i Fisksätra, hade börjat försöka ta de första stegen att lämna sin man.
Men det var svårt.
Efter 13 år i landet kunde hon enligt förundersökningen knappt ett ord svenska, hon hade inget jobb och tilläts inte att röra sig fritt. Inne i lägenheten bevakades hon av övervakningskameror. Och så visste hon helt enkelt inte hur man skulle göra i det land hon aldrig riktigt lärde känna.
Förstod att kvinnor hade rättigheter
Athraa skickade dagen innan hon knivhöggs med 41 hugg ett sms till sin man där hon skrev att hon nu, efter fem år i Sverige, förstått att kvinnor har rättigheter här och att hon nu ville skiljas.
– De här fallen är tragiska men tyvärr blir jag inte förvånad. Vi möter ständigt kvinnor som inte har tillåtits lära sig vare sig det svenska språket eller hur det svenska samhället fungerar. Då kan de ha bott här i 20 år, säger Sabina Landstedt på föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime (Gapf) som jobbar mot hedersförtryck.
– Det är skamligt att vi är ett land som kallar oss jämställt men där vi överser med att de här kvinnorna inte får ha någon frihet.
Hon menar att det är ett svek från hela samhället att de här kvinnorna aldrig hann bli en del av det innan de mördades. Hala hade tre barn och Athraa fyra, de borde både i kontakt med förskola och skola ha kunnat upptäckas.
Hala hade även flera kontakter med sjukvården men utredningen visar att hennes make alltid var med och tolkade åt henne.
– Detta är något som måste upphöra, att man tillåter släktingar att tolka. Där måste man som vårdpersonal stå på sig. Ta in en tolk, kräv att få träffa kvinnan själv, hur ska hon annars ha möjligheten att säga något, säger Sabina Landstedt.
”Rasistiskt att inte fråga”
Många myndigheter, och kanske även privatpersoner, bromsas även av rädslan att bli stämplade som rasister tror Sabina Landstedt. Att man tror att man framstår som invandrarkritisk om man frågar en kvinna från ett annat land varför hon ännu inte kan språket eller varför hon inte jobbar.
– Jag skulle säga att det är rasistiskt att inte fråga. Jag träffar så många av de här kvinnorna och det de alla drömmer om är frihet. Att få studera, jobba och vara fria som de ser att andra kvinnor i Sverige är.
Både Hala och Athraa har uppgett för släktingar att de var rädda för att lämna makarna, inte bara för sin egen skull utan för barnens.
– Det ser vi ofta, hur maken lurar i dem att de kommer att förlora vårdnaden om de lämnar och så är det ju inte Sverige, den informationen måste nå dem, säger Sabina Landstedt.
Om man nu ska vara djävulens advokat, har kvinnorna själva inget ansvar att lära sig hur det fungerar?
– Det här är kvinnor som redan när de kommer till Sverige är utsatta. De kommer sällan hit av kärlek utan det handlar om arrangerade äktenskap. De lever i en miljö med kollektivt förtryck och våld så vi kan aldrig lägga skulden på de utsatta kvinnorna. Snarare, om vi väljer att ta emot de här kvinnorna, så måste vi ta hand om dem.
Menar att Hala var blyg
I Halas fall har åklagaren hävdat ett hedersmotiv bakom mordet. Halas make ska ha skjutit henne för att rädda sin och sin familjs heder, något han själv nekar till. Maken menar även att Hala var fri att röra sig som hon ville men att hon var blyg.
– Att hålla en kvinna isolerad på detta sätt är ju just för att hon inte ska lära sig hur man lämnar. Ju mer hon förstår av landet, desto större risk är det att hon vill göra det. Men här måste ju hela samhället bli bättre på att hjälpas åt så att denna typ av isolering inte är möjlig, säger Sara Landstedt.
Föreningen Gapf säger att fallen Hala och Athraa inte är de första och säkert inte de sista men att man borde tillsätta en haverikommission från kommunernas sida för att reda ut vad som egentligen hände och var i kedjan det brast.
Mats Gerdau (M) är kommunalråd i Nacka, kommunen som Fisksätra ingår i. Han har läst om fallet med Hala.
– Man kan konstatera att vi alla skulle gjort mer för henne, kommun, sjukvård och polis. Men de här fallen är gräsligt svåra att upptäcka och det finns ju gränser på hur mycket man kan lägga sig i någons privatliv, säger han.
Nacka är en kommun med 107 000 invånare. Mats Gerdau säger att man där ser antalet kvinnor som söker hjälp för våld i nära relation öka och hur fler kvinnor och en del män nu fått hjälp med skyddade boenden.
– Vi försöker bistå med hjälp och stöd till kvinnojourer och vårdcentraler. Vi uppmanar skolor att göra orosanmälningar när man misstänker att något inte står rätt till. Men det går alltid att göra mer.
Han säger sig öppen inför att starta en haverikommission gällande Halas fall för att se var i kedjan det brustit.
– Men då måste vi alla hjälpas åt. Kommunen, socialtjänsten, polis, skola och sjukvård, domstolar och arbetsförmedling måste alla bidra med all kunskap de har om fallet så att vi verkligen kan få en rättvisande bild av vad var och en kunnat göra annorlunda.