Målet inför valet: Skapa kaos i Sverige
Uppdaterad 2018-02-19 | Publicerad 2018-02-03
Robert Egnell: ”Största hotet kommer inte från Ryssland"Svenska myndigheter kraftsamlar för att möta en befarad våg av desinformation inför riksdagsvalet.
Ryska påverkansoperationer är plötsligt på allas läppar – men hur ser de ut i praktiken?
Och kommer det största hotet verkligen från Ryssland?
– Vi vet att påverkansoperationer pågår just nu. I många rapporter har Ryssland öppet pekats ut... Till den eller de som överväger att försöka påverka valutgången i vårt land: Håll er borta!
Så inledde statsminister Stefan Löfven Folk och försvars rikskonferens i mitten av januari.
På konferensen samlades representanter från Sveriges politiska, militära och mediala elit. Och ord som ”desinformation” och ”påverkansoperationer” var plötsligt på allas läppar.
I princip har varje stort val i Europa och USA det senaste året utsatts för påverkan utifrån. Konkret betyder det att främmande makt, oftast Ryssland, försökt att påverka befolkningen och valresultatet med en rad olika metoder (Läs mer om dem här).
De ryska försöken att påverka presidentvalet i USA handlade sällan om någon av de två presidentkandidaterna. I stället försökte ryssarna, genom Facebook-annonser, Twitter, och artiklar i ryska statskontrollerade medier, elda på motsättningar inom det amerikanska samhället.
Amerikanska forskare talar om att ”knuffa på” (engelska ”nudge”) åsikter i känsliga frågor för att förstärka strömningarna.
– Man försöker att slå in kilar i väljarkåren och sprida desinformation, säger Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan.
Det kanske mest konkreta exemplet var när ryska agenter på Facebook uppmanade till en demonstration mot ett moskébygge i Houston, Texas, i maj 2016. Samma personer kallade också till en motdemonstration – och det blev bråk.
Ett annat exempel är det numera nedstängda Twitter-kontot @TEN_GOP, som utgav sig för att styras av republikaner i delstaten Tennessee. Egentligen var det ryska nättroll som genom ett systematiskt arbete under två år skaffade sig över hundratusen följare. Kontot spred tusentals inlägg, främst om invandring och Hillary Clinton, men även om Sverige.
Twitter är, i alla fall jämfört med Facebook, en liten kanal. Men då plattformen används av många journalister och medier kan den ändå ge ett enormt genomslag.
Det fick @TEN_GOP. Kontots inlägg har citerats i både etablerade och alternativa medier, samt retweetats av president Donald Trump och hans närmsta medarbetare.
Det är dock långt ifrån det enda exemplet på hur rysskopplade konton lyckades nå utanför sociala medier-flöden.
Enligt sajten Recode har stora mediedrakar som Washington Post, Miami Herald och Buzzfeed alla citerat tweets eller baserat artiklar på inlägg som kopplas till ryska trollfabriker. Falska konton lyckades alltså lura etablerade medier att upprepa deras budskap.
– Medier och politiker, men även väljare, måste fundera på vilken roll man har i flödet. Ett ensamt trollkonto spelar ingen roll, men plötsligt har det fått retweets från ett par opinionsbildare, och tas upp av medier. Då har man lyckats påverka debatten, säger Robert Egnell, professor på Försvarshögskolan.
De ryska Twitter-kontona har fortsatt att elda på känsliga konflikter i det amerikanska samhället även efter valet.
När Donald Trump hamnade i bråk med ett flertal afroamerikanska fotbollsspelare som vägrade gå ned på knä under nationalsången började ryska trollkonton plötsligt visa ett stort intresse för NFL. Ryska Twitter-botar, som utgav sig för att vara amerikaner, spred också högerextrema budskap efter kravallerna i Charlottesville.
– Ett polariserat samhälle blir försvagat och det gynnar dess fiender. De kan utöva inflytande utan att rusta med kärnvapensystem. Det är billigt och praktiskt, säger Robert Egnell.
Ryssland är förhållandevis öppet med sin strategi, som förutom mot USA även riktas mot EU-länder.
– Ryssland säger uttryckligen i sin doktrin att man har intressen i sin närhet, som man ska uppnå med hjälp av diplomati, men också andra, icke-militära medel, säger Sebastian Bay, ansvarig för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps projekt för att möta påverkan mot valet 2018.
De ryska trollkontona har under lång tid också riktat in sig på Sverige. Det numera nedstängda Twitter-kontot @Proudpatriot101 har flera gånger varnat för att Sverige är på väg att gå under, främst på grund av muslimsk invandring (Sverige hamnar högt i internationella jämförelser på områden som demokrati, företagsamhet och arbetsmarknad, enligt en ny svensk studie).
Det finns inga hundraprocentiga bevis för att @Proudpatriot101 är kopplad till någon av de de kända ryska trollfabrikerna, som sanktioneras av ryska staten.
Men enligt Ben Nimmo, en av världens ledande experter på propaganda på nätet, har det alla likheter: kontot retweetar andra misstänkta troll och sprider kontinuerligt artiklar från ryska propaganda-organ. Twitter har nu också stängt ner kontot, ett öde som drabbat många misstänkta ryss-konton.
De ryska trollkontona är inte ensamma i sin iver att utmåla Sverige som ett land i djup kris.
Sedan den så kallade flyktingkrisen år 2015 har den globala extremhögern blivit ”besatt” av Sverige, enligt Ben Nimmo på tankesmedjan Atlantic Council, en av världens främsta experter på propaganda på nätet.
Det har mynnat ut i en ständigt pågående smutskastningskampanj, där svenska högerextremister samt ideologiskt likasinnade över hela världen ger draghjälp åt varandra. Ofta, men inte alltid, med hjälp från ryska trollkonton.
– Den ryska påverkansmaskinen jobbar bäst när den har allierade. De är inte så bra på att skapa saker från början men de är bra på att sprida och utnyttja redan befintliga kampanjer, säger Ben Nimmo.
”Kampanjerna” sprids ofta under olika hashtags på Twitter och Facebook. Ett exempel är hashtagen #Swedenistan.
Mellan den 24 och 25 januari i år ökade aktiviteten under hashtagen rejält. Det berodde framför allt på tre videoinlägg av kontot @VilleOfSweden, som retweetades flera hundra gånger. Enligt verktyget Twitonomy kan inläggen ha setts av uppemot en halv miljon vardera.
@VilleOfSweden uppmärksammade under dessa dagar att krigsförbytare ”inte får” utvisas från Sverige, att poliser ”flyr” från kriminella och att Storbritannien och Kanada utfärdat resevarningar till Sverige (i själva verket handlade det om information om gängkriminalitet Malmö och Göteborg).
Budskapen var ingen slump, kontot sprider i princip uteslutande den här typen av inlägg. Och får draghjälp från andra, betydligt större, aktörer.
En av dem som spred inläggen vidare är USA-baserade @Rightwingangel, med över 300 000 följare. Ett konto som fullkomligt sprutar ur sig inlägg. Enligt verktyget Twitonomy har hon gjort 86 inlägg om dagen sedan starten 2011, trots att hon tog en paus på tre år mellan 2013 och 2016 (kontot återuppstod dagen efter Donald Trumps valseger).
Personen bakom kontot utger sig för att vara en ”tidigare förtroendevald” som nu ägnar sig åt opinionsbildning, men hennes identitet har ifrågasatts. Budskapen som sprids är alltid högeranstrukna, eller Putinvänliga.
Inläggen är inte nödvändigtvis byggda på ”falska nyheter”. Alla artiklar och påståenden som spreds – och sprids – av ryska eller andra trollkonton är inte påhittade, eller ens missvisande. Det är inte poängen. Poängen är inte alltid vad som sägs, utan varför det sprids, säger Robert Egnell på Försvarshögskolan.
– Demokratin måste tåla kritik och att många perspektiv förs fram. Men för mig är det viktigt att skilja på att föra fram ett välgrundat argument och genomföra påverkanskampanjer som syftar till att så split i ett samhälle, säger Robert Egnell.
Hotet inifrån
Robert Egnell menar dock att det största hotet mot valrörelsen kommer inifrån, inte från Ryssland.
– Vissa beskriver det här som ett problem som kommer från främmande makt. Även om vi ser omfattande och systematisk påverkansverksamhet från främmande makt är detta inte roten till problemet. Den finns inom oss, polariseringen som sliter samhället itu. Tidigare fanns politiska konflikter men också en gemensam bild av hur samhället ska se ut, det var svårt att rucka på förtroendet för myndigheter, för valprocessen. Men nu ser vi rädsla och misstro. Det kan interna och externa aktörer utnyttja, säger han.
Rikard Lindholm, expert på digital marknadsföring, håller med.
– Informationspåverkan är en trend. Alla pratar om det men långt ifrån alla vet vad det är, säger Lindholm, som verkar i den bransch som kanske kan mest om digital påverkan (i form av marknadsföring) – men som ofta inte deltar, eller bjuds in att delta, i debatten.
Rikard Lindholm var dock inbjuden till Folk och försvarskonferensen. Det skulle inte ta lång tid innan hans farhågor bekräftades.
Samtidigt som seminarierna om it-säkerhet och påverkan pågick för fullt kopplade ett stort antal deltagare upp sig på ett öppet wifi-nätverk. Vem som helst kan sätta upp ett sådant – och samtidigt få tillgång till en stor mängd data från de uppkopplade enheterna. Den här gången var det dock Piratpartiets ungdomsförbund som låg bakom det (för andra gången).
Under konferensen blossade det också upp ett stort politiskt bråk om ordval, då en formulering från Utrikesdepartementet skiljde sig från Försvarsberedningen. Det slutade med att utrikesminister Margot Wallström KU-anmäldes.
– Notera hur enkelt det var för alla att tappa fokus på innehållet i Försvarsberedningens rapport. Om syftet med Rysslands påverkan är att få våra beslutsfattare att tappa fokus så behöver de inte ens lägga tid på Sverige, vi löser det så bra själva, säger Rikard Lindholm.
Men hur effektiva är den här typen av påverkanskampanjer?
I mars 2016 hackades John Podestas mejlkorg av en rysk grupp som kallas Fancy bear. Podesta var Hillary Clintons kampanjchef och 50 000 av hans mejl gavs sedan till Wikileaks. Medierna återgav mejlen i princip varje dag.
– Wikileaks släppte nya mejl varje dag under en månad. Clinton-kampanjen fick starta morgnarna med att hantera nya läckor under den viktigaste tiden på en kampanj. Det skadade Clinton, säger Ben Nimmo.
Detta är ett exempel på hur i alla fall en påverkansoperation lyckats prägla en debatt och sätta agendan åt medier. Marknadsförare som Rikard Lindholm hävdar bestämt att de genom riktade annonskampanjer på Facebook kan påverka, och till och med styra, konsumenters beteende.
Men om ryssarna, eller andra som sprider desinformation, lyckats avgöra utgången av något av de val som hållits i väst den senaste tiden är svårare att slå fast.
En färsk rapport från Dartmouth-universitet visar att falska nyheter under den amerikanska valrörelsen fick stor spridning, men hade sannolikt låg effekt.
Trots det verkar oron för desinformation vara stor. Franske presidenten Emmanuel Macron, som själv drabbats av en hackning före valet, har sagt att han kommer förbjuda “falska nyheter”. Tyskland har i viss mån gjort det. Den amerikanska kongressen har satt Facebook under så pass hård press att företaget tvingat öka transparensen kring politiska annonser och genomföra en rad förändringar. “Fejkade nyheter” diskuteras överallt, även av statsminister Stefan Löfven.
Ny myndighet mot ”fake news”
Nyligen föreslog Försvarsberedningen att Sverige ska inrätta en ny myndighet “med det övergripande ansvaret för att utveckla och koordinera det psykologiska försvaret”, bland annat genom att ”motverka desinformation och förmedla korrekt information”.
Just faktagranskning lyfts ofta fram som det bästa vapnet mot falska nyheter men frågan är hur effektivt det är. En hel del forskning menar att det är tandlöst – och till och med kontraproduktivt.
Den bilden bekräftas av forskarna på Dartmouth, som tittat på den faktagranskning som Facebook införde. De hittade inte ett enda exempel på att någon som tagit del av en falsk nyhet också nåtts av den korrigerande versionen.
Frågan hur man ska möta den typ av desinformation som Robert Egnell talar om, budskap som inte är falska men som sprids i syfte att destabilisera samhällen, adresseras inte heller i förslaget.
Panik eller naivitet?
Inför det tyska valet i våras uteblev den befarade ryska vågen av desinformation. En teori är att medan myndigheterna i USA försökte tiga ner de ryska hackningarna, pratade tyska motsvarigheten högt om sin beredskap. Exakt hur man ska agera är dock en balansgång, enligt Robert Egnell.
– Vill vi prata mycket för att vara på tårna, men samtidigt skapa stress och rädsla? Eller vill vi prata så lite som möjligt för att avdramatisera och då riskera att bidra till naivitet? Det gäller inte bara informationskampanjer utan hela Rysslandsdebatten. Båda sidor är problematiska, säger Robert Egnell.
Här är tre falska nyheter som sprids om Sverige