"Alla plan har korroderat"

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-09-21

Rostig bult orsakade olyckan – i princip alla Dash-plan är drabbade

FÖRSTA KRASCHEN. Landningsstället vek sig när planet skulle gå ner i Aalborg i Danmark den 9 september och planet kraschade under dramatiska omständigheter.

Det var fel på alla Dash-plan i SAS flotta, enligt preliminära uppgifter.

Dessutom har andra bolag som köpt samma plantyp drabbats.

Tillverkarens servicemanual saknade helt uppgifter om att en rostande bult vid landningsstället skulle kontrolleras, uppger SAS.

Det handlar om SAS plan av den aktuella typen Dash-8-Q400. Två plan havererade nyligen under dramatiska omständigheter i Danmark och Litauen efter att landningsställen gått sönder.

Alla andra som undersökts har visat tecken på rostskador vid den bult som misstänks vara orsak till haverierna.

Mycket pekar också på att en stor del av de närmare 200 Dashplan som flyger i andra bolag har samma problem.

Kraschen i Danmark berodde enligt den danska haverikommissionen på korrosion, rost på en bult som håller fast landningsstället i en hydraulcylinder, som fäller ut och drar in stället. Haverikommissionen i Litauen har ännu inte lämnat sin rapport, men mycket tyder på att samma fel orsakat olyckan även där.

SAS har ställt hela sin Dash-flotta på marken på obestämd tid.

– Vi har just fått in det sista planet till Arlandabasen och har inte hunnit kontrollera det ännu. Men man kan säga att alla de här planen har korroderat mer eller mindre på det här stället, och vi kan säkert anta att felet finns även på det sista planet, säger SAS informationschef Bertil Ternert.

Syns bara på röntgen

Planen har aldrig kontrollerats på ett sätt som skulle gjort det möjligt att upptäcka den rostande bulten.

Orsaken är att tillverkaren Bombardier inte tagit med det i den servicemanual som följer med varje plan och som följs noggrannt.

– Man måste använda röntgenutrustning för att se det här problemet. Och i de serviceböcker som tillverkaren gett oss ingår inte att kontrollera de här delarna med den utrustning som krävs, säger Bertil Ternert, informationschef vid SAS.

Problemet med Dash-planen kostar SAS mellan 10 och 15 miljoner kronor varje dag. Av företagets totala flotta på 300 plan är 27 av den olycksdrabbade typen.

Just nu är det oklart både när planen kommer upp i luften igen – och om SAS kommer att kunna få kompensation av tillverkaren.

– Det är en senare fråga. Säkerheten är nummer ett och vi måste ha allt kontrollerat och genomgånget först. För närvarande har vi ingen process igång mot Bombardier, säger Ternert.

– Nu blir Dashplanen genomgångna på ett väldigt noggrannt sätt. Sedan kommer de att testflygas. Och när det skett kommer vi slutligen att ta ställning till när vi börjar flyga dem igen.

Fler bolag drabbade

SAS är inte ensamt om att drabbas.

Tillverkaren Bombardier meddelade tidigare i veckan att cirka 70 procent av de Dashplan som levererats till olika flygbolag nu är tillbaka i luften, efter service.

– Jag har hört från flera andra flygbolag som har de här Dashplanen att de också nu upptäckt motsvarande fel, säger Karl-Erik Mårtensson, chef för tillsynen av SAS på Skandinaviska tillsynskontoret, till TT.

– Det kan röra sig om 50–80 procent av de Dashplan som flyger.

– Jag är överraskad över att det handlar om så många plan med tanke på att de är underhållna enligt det underhållsprogram som finns och detta fel borde inte ha kunnat inträffa, säger Karl-Erik Mårtensson.

– Men är det ett konstruktionsfel eller materialfel så blir det så här, för alla Dashplanen har ju samma komponenter inmonterade.

Mårtensson vill inte lägga skulden på SAS eller de bolag som haft hand om haft hand om underhållsarbetet för Dashplanen.

– Man kan inte kolla allt vid varje tillfälle. Mycket av kontrollerna styrs också av de erfarenheter som man skaffat sig och kontrollerna sker ju efter vissa intervaller, flygtimmar.

Han anser att kontrollerna av Dashplanen i fortsättningen även måste omfatta hydrauliken i landningsställen.

– Man ser ju ingenting utanpå. Man måste skruva upp och noga titta inne i landningsställen.