Vad är sanning och vad är lögn?
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-12
Propagandakriget rasar i Kaukasus
Nyheterna om stridigheterna strömmar in från nyhetsbyråerna.
Men Georgien och Ryssland har ofta olika versioner.
– Information kan liknas vid vilket vapen som helst, menar Kristina Reigert, docent i medie- och kommunikationsvetenskap på Försvarshögskolan.
Motstridiga uppgifter präglar rapporteringen kring stridigheterna mellan Georgien och Ryssland. Sedan kriget bröt ut i fredags har parterna varit oense om vad som har skett i området.
Georgiens president Michail Saakasjvili hävdade på måndagen att landet har blivit kluvet i två delar då ryssarna har intagit staden Gori och en närbelägen viktig trafikled. Men den ryske försvarsministern nekade till Georgiens uppgifter.
Kritiskt tänkande
Propagandamaskinen går på högvarv, menar experter och uppmanar till kritiskt tänkande.
Kristina Reigert är docent i medie- och kommunikationsvetenskap på Försvarshögskolan. Hon liknar propaganda vid en marknadsföringskampanj som syftar till att få människor att tycka, tänka och göra på ett visst sätt.
Enligt Reigert sysslar alla parter i ett krig med propaganda. Information och desinformation kan liknas vid vilket vapen som helst.
– För Georgien handlar det om att få västvärlden att stödja och sympatisera med dem samt att få hjälp av olika slag, säger Kristina Reigert.
Krigspropaganda är ingen ny företeelse. Men ny teknik har gjort att informationsspridningen går snabbare än någonsin. Med internet sprids uppgifterna snabbt och Irakkriget är ett tydligt exempel på det.
Propandan kan anta olika former. USA och Storbritannien har som strategi att inte ljuga men man berättar heller inte hela sanningen, menar Reigert.
Blogga
Vid grövre propagandastrategier är det mer uppenbart att uppgifter är påhittade.
– Om ett land vill göra propagandan mer sofistikerad kan man hitta människor som tar bilder av händelser eller bloggar om vissa saker.
Men Kristina Reigert menar att den farligaste propagandan är den som används innan kriget bryter ut.
– Den som får befolkningen att vilja kriga. Man säger att syftet är att försvara sin livsstil eller sina värderingar. Man säger ofta att ledningen och inte folket ska skuldbeläggas.
Förr i tiden kunde länder föra fram ett budskap till befolkningen och ett annat till omvärlden. I dagens högteknologiska samhälle går inte det, menar Reigert.
– Människor kan söka flera informationskällor och risken är därför större att propagandan avslöjas. Detta har USA fått erfara i Irak-kriget. Amerikaner har kunnat se vad utländska medier rapporterar om.
Reuters: Bilden inte manipulerad
En annan aspekt av krigspropaganda är manipulerade bilder. På bloggen Russia Inside Out diskuteras en bildserie föreställande en sörjande man i olika situationer.
Den gråtande mannen sitter på marken, klädd i jeans. Överkroppen är bar. Han håller armarna om den man som ligger död på marken. I bakgrunden brinner byggnaderna efter bombattentatet.
Bildens äkthet ifrågasätts av bloggaren och tas som ett exempel på problemet för media att avgöra vad som är sant och vad som är propaganda.
– På en annan bild som finns utlagd på bloggen ligger den döde mannen på mage i stället för på rygg. Omgivningen ser inte alls lika sönderbombad ut. Visserligen syns bråte på marken men huset bakom ser någorlunda helt ut och några sönderbombade hus ser man inte i det perspektiv som den bilden är tagen ur, skriver bloggaren.
En tredje bild visar den sörjande mannen. Men på den bilden har han kläder på överkroppen.
Men påståendet att bilderna är arrangerade tillbakavisas av Reuters.
– Påståenden om att bilderna efter explosionen i Gori skulle vara arrangerade saknar helt grund, vilket syns när man tittar på hela den aktuella bildserien, säger Sophie Brendl, talesperson för Reuters till aftonbladet.se.
– Våra fotografer och journalister rapporterar från krigs- och konfliktzoner över hela världen, ofta under stor fara. Att informationen och bilderna de förmedlar ger en opartisk och objektiv rapportering är själva kärnvärdet i vår verksamhet.
Propaganda- kriget i Kaukasus
Här är ett axplock av motstridiga uppgifter om kriget i Kaukasus.
11/8 Ryssland nära Gori?
Georgiens president Michail Saakasjvili hävdar att landet har blivit kluvet i två delar då ryssarna har intagit staden Gori och en närbelägen viktig trafikled.
Men den ryske försvarsministern nekar att Georgiens uppgifter om att ryska styrkor befinner sig nära staden Gori.
11/8 Hundratals eller arton soldater?
Georgiens president Michail Saakasjvili uppger att georgiska trupper dödat hundratals ryska soldater och skjutit ner över 80 ryska flygplan.
Men enligt Anatolij Nogovitsyn vid den ryska generalstaben har Ryssland bara förlorat fyra flygplan och bara 18 soldater sägs ha stupat.
11/8 Ryssarna mörkar förlusterna
Enligt reportrar som talat ryska soldater i Nordossetien gör georgierna hårdare motstånd än vad den ryska militärledningen medger. "Det som sägs på tv är bara nonsens. Våra förluster är mycket större än de säger", uppger en soldat.
11/8 Vapenstillestånd eller helikopterattack?
Ryssland uppger att georgiska helikoptrar har angripit mål i och nära huvudstaden Tschinvali. Ett vittne uppger för Reuters att "minst sex georgiska helikoptrar bombade mål nära huvudstaden Tschinvali".
De ryska uppgifterna strider direkt mot de georgiska uppgifterna om vapenstillestånd.
Källa: TT