Därför är USA:s ambassadflytt så omstridd

helskärm

På måndag flyttar USA sin ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem. En del jublar medan andra fruktar en upptrappning av Israel-Palestina-konflikten. Här reder vi ut varför ambassadfrågan är så känslig.

Varför är flytten så kontroversiell?

Jerusalems status är en av knäckfrågorna i den komplexa Israel-Palestina-konflikten, då såväl israeliska som palestinska företrädare vill se Jerusalem som sin huvudstad i en framtida tvåstatslösning. Redan 1947 antog FN:s generalförsamling en delningsplan för det dåvarande Palestinamandatet, som slog fast att Jerusalem ska stå under internationell kontroll. 1967 ockuperade israeliska styrkor östra Jerusalem och sedan dess kontrollerar Israel hela staden. Från palestinskt håll är man nu orolig att ambassadflytten, och det man ser som ett ensidigt amerikanskt stöd till den israeliska sidan, ska grusa möjligheten att göra östra Jerusalem till huvudstad i en framtida palestinsk stat. EU vill att Jerusalems status ska avgöras inom ramen för en fredsprocess mellan israeler och palestinier.

De flesta länder har sin ambassad i Tel Aviv – varför då?

Omvärlden betraktar Tel Aviv som Israels huvudstad. Det israeliska parlamentet utropade dock Jerusalem till landets "eviga och odelbara" huvudstad 1980, efter Israels annektering av den östra delen av staden 1967. I princip alla länder med ambassad i Israel har förlagt den till Tel Aviv, men möten med israeliska regeringsföreträdare och höga politiker sker ofta i Jerusalem, eftersom både regeringen, parlamentet och de flesta departementen har sina säten där. Sedan USA:s president Donald Trump tillkännagav sitt beslut att flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem har Guatemala och Paraguay fattat samma beslut, medan ett fåtal andra mindre länder tagit steg i den riktningen.

Varför flyttar USA sin ambassad till Jerusalem?

Redan 1995 röstade USA:s kongress med stor majoritet för att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem. Lagen skrevs dock inte under av den dåvarande presidenten Bill Clinton, eftersom han befarade att den skulle kunna skada den då pågående fredsprocessen. Såväl Clinton som George W Bush och Barack Obama har bedyrat att de vill genomföra flytten, men i stället skjutit upp den gång på gång. Många bedömare tror att Donald Trump nu gör slag i saken för att visa handlingskraft, markera det starka bandet till Israel och distansera sig från sin föregångare Barack Obama, medan andra ser beslutet som ett första steg i en kommande fredsplan.

Vad händer nu?

Ett mindre antal länder, däribland Guatemala och Paraguay, har beslutat sig för att följa USA och förlägga sina ambassader i Jerusalem. Andra, som Honduras, har tagit vissa steg i den riktningen, men inte fattat något slutgiltigt beslut i frågan. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sade nyligen att han tror att fler länder kommer att följa efter, en bedömning som delas av flera experter. Att några stormakter skulle följa USA:s exempel är dock i nuläget osannolikt.