Allt fler vill byta juridiskt kön

Allt fler känner sig födda i fel kropp och vill byta juridiskt kön. Förra året ansökte 450 personer till Socialstyrelsen – en mer än sjufaldig ökning sedan 2012.

– Det finns en ökad förståelse för att kön är komplext, säger Sandra Ehne på RFSL.

Häromdagen meddelade den före detta landslagsspelaren Loui Sand att hon avslutar sin handbollskarriär och har ställt sig i kö för att få diagnosen könsdysfori. Tidigare, i höstas, berättade en toppchef inom Ica öppet om sin könskorrigering, från man till kvinna. Och de är inte ensamma – siffror från Socialstyrelsen visar att allt fler de senaste åren ansökt om att få byta juridiskt kön.

Förra året fick Socialstyrelsens rättsliga råd in cirka 450 ansökningar, vilket kan jämföras med 60 år 2012.

Tvångssterilisering

Fram till 2012 var man tvungen att vara steril för att få byta juridiskt kön, och procentuellt steg antalet ansökningar mest mellan 2012 och 2013 då kravet om tvångssterilisering togs bort.

– Det är klart att det återspeglar hur många som söker sig till den här processen. Men det finns också en ökad kunskap och förståelse för att kön är komplext, säger Sandra Ehne, förbundsordförande för RFSL.

Att byta juridiskt kön innebär inte att man opererar könet, utan att man byter personnummer. Vid födseln blir alla barn i Sverige registrerade antingen som kvinnor eller män, vilket syns i den näst sista siffran i personnumret som är jämn för kvinnor och ojämn för män. När man ändrar juridiskt kön får man ett nytt personnummer där den näst sista siffran visar rätt juridiskt kön – alltså det kön man känner sig som. Man måste inte genomgå någon operation.

Däremot är det många steg på vägen för att rätta till sitt juridiska kön och i sin helhet kan det ta flera år.

Först krävs en medicinsk diagnos, som fås efter en utredning vid något av de specialiserade teamen för könsdysfori i Sverige. Därefter ska personen leva i cirka ett år som det kön den känner sig som. Först efter detta kan personen skicka in en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd om att få ändra sitt personnummer, och därefter, om man vill, operera sitt könsorgan.

– Det är en utdragen process som gör att massor av människor inte kan leva sina liv fullt ut, säger Sandra Ehne.

Mycket ohälsa

Fortfarande är det "otroligt tufft" att bryta mot könsnormer och att inte vara bekväm i sin kropp, säger hon.

– Det är sammankopplat med otroligt mycket ohälsa, både psykisk och fysisk. Vi pratar ofta om exempelvis höga suicidtal bland transpersoner.

Ny lagstiftning om könstillhörighet kan dock vara på gång, där det ska gå både enklare och snabbare att byta juridiskt kön.

– Om vi får till den här ändringen kommer du att kunna ändra ditt juridiska kön "snabbt och lätt" och i regel utan kontakt med sjukvården. Det gör att du kan leva ditt liv som du är utan att behöva gå igenom en lång tillstånds- och vårdprocess, säger Sandra Ehne.

På grund av det politiskt oklara läget är det oklart om och i så fall när propositionen kommer.