Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Rasar mot storbankernas nya oljemiljarder: ”Dubbelsvek”

Uppdaterad 2020-12-21 | Publicerad 2020-12-19

Svenska storbanker kritiserades efter Aftonbladets avslöjande om finansieringen av oljeborrning i Arktis.

Nu kan Aftonbladet tillsammans med Fair Finance Guide avslöja att samma banker nyss klubbat nya mångmiljardlån till oljebolaget Lundin.

Ett dubbelsvek enligt Jakob König på Fair Finance Guide.

– Bankerna finansierar inte bara verksamheten, de möjliggör till och med att den utvidgas.

Hållbarhet, klimatmål, grön omställning.

Trots storbankernas officiella miljöpolicys kunde Aftonbladet tillsammans med Fair Finance Guide, som granskat kopplingarna mellan banker och fossilbolag, nyligen avslöja att bankerna i själva verket – genom investeringar och lån – totalt satsar 97 miljarder kronor i olika bolag som riktat in sig på att borra efter olja i Arktis.

Arktis, den plats på planeten som i ökande takt påverkas hårdast av klimatförändringarna och vars isar smälter i rekordfart, har seglat upp som en hotspot för flera företag som slåss om licenser i hopp om att kunna lägga vantarna på dyrbar olja.

De berörda bankerna – SEB, Swedbank, Nordea och Danske bank – uppger samtliga att de vill satsa på hållbar utveckling. Swedbank går så långt som att specificera att företag inom energisektorn ska sträva mot ”utfasning av kol och okonventionella kolväten som arktisk olja”.

Trots detta har samma fyra banker nu gett ytterligare totalt 10 miljarder, drygt 2,5 miljarder per bank, till Lundin Energy i ett nytt purfärskt lån.

Oljebolaget, som kanske främst gjort sig känt för att ha utretts för folkrättsbrott i Sudan där de anklagats för att ha stöttat militärer i driva bort befolkningen från områden där de ville utvinna olja med blodiga metoder – tackar i ett pressmeddelande för miljarderna.

”Att vi har kunnat säkra ett fortsatt stöd från våra främsta långivare till förbättrade villkor är ett tydligt kvitto på en motståndskraftiga verksamhet, högkvalitativa tillgångar och tillväxtprofil” skriver Teitur Poulsen, CFO för Lundin Energy.

Teitur Poulsen,  CFO för Lundin Energy.

Pengarna kommer inte enbart från svenska banker. Men Jakob König, sakkunnig på Fair Finance Guide, går hårt åt de nordiska bankjättarna.

”Lånen är oljebolagens blod”

Lundin är ett av få bolag som redan är igång och provborrar i Arktis. Att just Swedbank finansierar oljebolagets expansionsplaner i området är enligt honom ett ”dubbelsvek”.

– De lovar i sina riktlinjer för utlåning att oljebolag ska undvika utvinning i just Arktis. Men de finansierar inte bara verksamheten, de möjliggör till och med att den utvidgas, säger han och fortsätter:

– Lånen är oljebolagens blod. Skulle de få nej från bankerna skulle företagen ha betydligt svårare att fortsätta med exploateringen av Arktis.

Bankerna själva hänvisar till banksekretess och menar att de inte kan kommentera enskilda kunder, och därmed inte heller lånet till Lundin. Något König menar måste förändras.

– Många är oroliga för klimatförändringarna, samtidigt kan deras pengar på bankkontot i dag användas till att finansiera de värsta klimatbovarna utan att de vet om det. Det är enormt gap mellan vad bankerna säger till kunderna och vad man gör i praktiken.

Unni Jerndal, pressansvarig på Swedbank.

Swedbank vägrar ställa upp på en muntlig intervju. På frågan om hur bankens policy mot oljeborrning i Arktis rimmar med lånet skriver Unni Jerndal, pressansvarig, i ett mejl att ”riktningen generellt är tydlig”.

Banken: ”Lutar oss mot forskning”

”Vi utvecklar vår verksamhet i linje med Parisavtalet. Det är ett arbete som pågår och kontinuerligt utvecklas. Vi ser att det långsiktigt hållbara är det långsiktigt lönsamma, och har under de senaste åren minskat vår exponering mot den oljerelaterade sektorn. Vårt arbete är långsiktigt, våra kundrelationer är långsiktiga och transformation tar tid”.

Danske Bank säger Roger Josefsson, hållbarhetschef, att banken generellt lutar sig mot forskning som säger att ”det bästa för att driva på klimatomställningen är dialog med företagen”.

– Alternativet är att vi inte har något samröre alls med företag där det finns något som är det minsta tveksamt och då skulle många företag ha det tufft.

Här handlar det ju inte om dialog utan om finansiering?

– Jag håller inte med om problemformuleringen. Vi försöker prata med våra kunder generellt och påtala att det är viktigt för oss att de bedriver ett positivt arbete ur hållbarhetssynpunkt.

Om ni inte följer er egen policy kanske den bör omformuleras?

– Den policy vi har i dag ligger i linje med det vi gör. Men vi lär oss mer och mer, det här har aktualiserats igen i och med det som Aftonbladet och Fair Finance uppmärksammat och det är självklart att det här är något vi måste utveckla vidare.