Bankerna svarar: därför satsar vi miljarder i Arktisoljan
Uppdaterad 2020-12-14 | Publicerad 2020-12-12
Svenska storbanker satsar 97 miljarder kronor på bolag som letar efter olja i Arktis.
Överst på listan: SEB.
– Till skillnad från andra svenska banker är vi en stor företagsbank i Norge, där denna sektor är stor, säger Frank Hojem, kommunikationschef på SEB.
Aftonbladet har tillsammans med Fair Finance Guide undersökt i vilken grad sju svenska storbanker investerar i och lånar ut pengar till bolag som utvinner eller har köpt licens för att utvinna olja i Arktis.
Av de sju bankerna svarar fyra för samtliga lån och den stora merparten av investeringarna – SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank.
Med nästan 34 miljarder i lån och investeringar toppar SEB oljelistan.
Samtliga fyra banker försäkrar på sina hemsidor att de vill bidra till en hållbar utveckling och möjliggöra den gröna omställningen.
SEB
Vad är skälet till att ni fortsätter att finansiera dessa bolag?
– Vi har ett antal kunder, framförallt i Norge, som är verksamma inom olja och gas och som blev kunder i banken för många år sedan. Vi vet också att dessa kunder har begränsade engagemang i Arktis. Som bank är vi på många sätt en spegling av hur världen runt omkring oss ser ut, men vi ser också att vi har ett stort ansvar i att göra vad vi kan för att vara en del av lösningen i klimatfrågan. Det betyder att vi har ett ansvar att stödja våra kunder i den hållbarhetstransformation som är nödvändig för att möta hotet av den global uppvärmningen, säger Frank Hojem, kommunikationschef, SEB.
Ni skriver på er hemsida att ”SEB inser vikten av att begränsa den genomsnittliga globala temperaturökningen till väl under två grader.” Hur rimmar detta med att finansiera sökandet efter mer olja i Arktis?
– Till skillnad mot för andra svenska banker är vi en stor företagsbank i Norge där vi har ett antal kunder inom olja och gas. Men det behöver inte stå i motsats till att också sträva efter att bidra till en nödvändig omställning. Vi behöver både stödja befintliga kunder, också de med störst utmaningar i omställningen, men också stödja de bolag som leder utvecklingen. I relation till vår totala utlåning står olja och gas för en begränsad del, och de kunder som finns inom den branschen har en begränsad aktivitet i Arktis.
– Vi genomför ett omfattande arbete med att klassificera vår kreditportfölj för stora företagskunder, att definiera och tydliggöra vad ”omställning” innebär för banken. Klassificeringen innebär en möjlighet att styra och själva sätta strategiska mål för att vår kreditportfölj ska utvecklas i linje med Parisavtalet. Vi är mitt i det arbetet just nu, men det kommer innebära att vår utlåning också förändras framåt. Samtidigt behöver vi också göra mer. Vi arbetar också just nu intensivt med att ytterligare förstärka riktlinjer och policyer, bland annat kring områden som rör miljö och klimat. Vad gäller frågan om Arktis specifikt är det ett område där vi kommer att utveckla en ny policy, säger Frank Hojem.
Hur ser ni på att ni lånar ut mest av alla svenska banker till dessa oljebolag?
– Till skillnad från andra svenska banker är vi en stor företagsbank i Norge, där denna sektor är stor. Dessa företag har varit kunder i SEB under lång tid och vi är övertygade om att vi kan påverka positivt, genom att stödja dem i den hållbarhetstransformation som är nödvändig för att möta hotet av den globala uppvärmningen, säger Frank Hojem.
Har ni några planer på att se över finansieringen av denna typ av verksamheter framöver?
– När vi klassificerar vår kreditportfölj gör vi det i syfte att bland annat bättre kunna följa hur våra kunder lever upp till ambitionerna i Parisavtalet. Det arbetet kommer också få effekt för bankens utlåning framåt.
Vi arbetar just nu intensivt med att ytterligare förstärka riktlinjer och policyer, bland annat kring områden som rör miljö och klimat, inklusive synen på olje- och gasproduktion i Arktis, säger Frank Hojem.
Nordea
Oljeutvinning i Arktis är kontroversiellt och starkt kritiserat av miljörörelsen. Undrar därför: vad är skälet till att ni fortsätter att finansiera dessa bolag?
– Inga av dessa företag ingår i våra hållbara fonder och vi har policyer för denna typ av verksamhet för samtliga investeringar. Men vi vet att det inte enbart räcker med policyer, vi vill gå längre och göra skillnad på riktigt. Om man enbart exkluderar dessa bolag försvinner dock inte bolagens verksamhet, utan det enda som händer är att ägandet och ansvaret går över till någon annan och då riskerar man att ingen förändring sker. Därför är vi med i investerarinitiativet Climate Action 100+, som driver aktivt påverkansarbete. Genom detta har vi bland annat fått bolag som nämns här att sätta utsläppsintensitetsmål för att minska sina utsläpp samt förbinda sig att rapportera hur alla deras större investeringar är kompatibla med Parisavtalet, säger Katarina Hammar, chef inom ansvarsfulla investeringar och ansvarig för aktivt ägande, Nordea.
– Med det sagt är vi medvetna om att det finns mycket arbete kvar att göra på detta område och vi kommer fortsätta vara aktiva och sätta press. Om bolagen inte visar på förändringsvilja är självklart exkludering ett alternativ, Katarina Hammar.
Danske Bank
Oljeutvinning i Arktis är kontroversiellt och starkt kritiserat av miljörörelsen. Undrar därför: vad är skälet till att ni fortsätter att finansiera dessa bolag?
– Även om omställningen mot ett fossilfritt samhälle går rekordsnabbt så kommer fossila bränslen vara en del av energimixen några år till. För att påskynda omställningen jobbar vi aktivt med att stödja företag i deras omställning till ett mer hållbart samhälle och vi har som mål att låna ut mer än 100 miljarder danska kronor till hållbara projekt innan 2023. Vi utvärderar kontinuerligt olika sektorer och branscher ur ett hållbarhetsperspektiv och uppdaterar våra policyer regelbundet, säger Roger Josefsson, hållbarhetschef, Danske Bank Sverige.
Hur tycker ni det rimmar med de hållbarhetslöften som ni själva ger?
– Vi har självklart en viktig uppgift att informera våra kunder om hur vi arbetar med den här typen av frågor och vad vi tar hänsyn till i våra investeringar och i vår utlåning. I den årliga granskningen av policyer som Fair Finance Guide gör framgår också att vi har blivit bättre och bättre på det sex år i rad, säger Roger Josefsson.
Swedbank
– Swedbank utvärderar kontinuerligt utlåningsportföljen i enlighet med TCFD:s (Task Force on Climate-related Financial Disclosures, reds. anm.) rekommendationer utifrån klimatrelaterade risker och möjligheter och i samband med kreditgivning till företag görs en obligatorisk hållbarhetsanalys, säger Unni Jerndal
presschef, Swedbank.
– Vi rekommenderar att företag i energisektorn har en långsiktig planering och riskbedömning i linje med TCFD:s rekommendationer för att säkerställa bolags- och kundanpassning till Parisavtalet. Detta inkluderar utfasning av kol och okonventionella kolväten som oljesand och arktisk olja & gas. När det gäller bankens utlåning kan vi på grund av banksekretessen varken bekräfta eller dementera uppgifter om företag eller privatpersoner, säger Unni Jerndal.
