Radikala islamister får miljardstöd av svenska myndigheter

550 personer kopplade till extrem islamism i Sverige

Sophie Stigfur

1,2 miljarder kronor.

Så mycket skattepengar har gått till företag styrda av extrema islamister, enligt en kartläggning från Nyhetsbyrån Siren.

Friskolor sticker ut särskilt.

– Det finns ett rent finansiellt syfte, sedan handlar det om påverkansaspekten, säger Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan.

I dag finns ungefär 550 personer med kopplingar till radikal islamism i Sverige, enligt en granskning gjord av Nyhetsbyrån Siren. Vissa av dem är våldsbejakande återvändare som stridit för IS och al-Shabaab. Andra är bokstavstroende salafister som vill införa sharialagar och är emot såväl demokrati som kvinnligt självbestämmande, enligt nyhetsbyrån.

Sirens granskning visar att ett 50-tal bolag och organisationer med extrema islamister i ledningen har gjort affärer med staten och olika kommuner under de senaste fem åren.

Totalt värde: 1,2 miljarder kronor.

Skolans tillstånd drogs in

Kommunernas skolpeng och Skolverkets statsbidrag står för en överväldigande del av transaktionerna.

Safirskolan i Göteborg och det Norrlandsbaserade föräldrakooperativet Bilaal har dragit in mest pengar. Över 150 miljoner kronor har också säkrats genom kommunala avtal med gymnasiehuvudmannen Edinit. Det är ett dotterbolag till al-Azharstiftelsen som driver verksamhet i ett 30-tal kommuner i Stockholm och Västmanland – och som styrs av personer från den radikalislamistiska miljön.

Sedan den 1 januari 2019 kan Skolinspektionen kolla upp ledning och ägare för att undvika att personer med kopplingar till exempelvis våldsbejakande extremism styr skolorna. Trots det har bara två skolor stoppats sedan dess. Safirskolan är en av dem, de fick i december 2019 sitt tillstånd indraget.

Charlotte Svanström, jurist på Skolinspektionen, säger att man är begränsad när det kommer till att bedöma olika uttalanden som nyckelpersoner inom olika verksamheter gjort eftersom myndigheten måste respektera yttrandefriheten.

Vill påverka unga

Men Magnus Ranstorp, terrorexpert och forskare vid Försvarshögskolan, kallar Sveriges hantering för en ”konfettimodell” och kritiserar myndigheterna för att brista i uppföljning om var pengarna faktiskt går.

Säpo har tidigare varnat för samma sak.

Att radikala islamister valt att lägga mycket krut på just skolverksamhet menar Ranstorp har flera förklaringar.

– Givetvis finns det ett rent finansiellt syfte, att tjäna pengar. Sedan handlar det om påverkansaspekten och om att isolera ungdomar från det icke-religiösa samhället, säger han till Nyhetsbyrån Siren.

Men det är inte bara inom skolväsendet som extrema islamister stöttas med offentliga medel.

Granskningen avslöjar även en fruktleverantör i Stockholm som handlat med Åklagarmyndigheten och ett 20-tal andra myndigheter för flera miljoner.

Stora vinster, små risker

I södra Skåne styrs ett flyttbolag som anlitats av flera kommuner av personer från extremistmiljön. Familjehem är en annan bransch som nyttjats.

– Olika personer är duktiga på skilda delar av verksamheten, som att starta upp företag, utbyta tjänster med andra bolag och ställa ut intyg för att få maximal del av välfärdssystemet. För de som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet finns stora vinster att hämta samtidigt som riskerna är små, konstaterar Ranstorp till Nyhetsbyrån Siren.