Två röda pandor födda på Nordens Ark
Publicerad 2020-09-02
Två nya röda pandor föddes i mitten av juni på Nordens Ark i Bohuslän.
Här vilar de tryggt i sin holk, men världen över är arten starkt hotad.
– Vi vill sprida kunskap, säger Ewa Wikberg, zoologisk chef.
Ewa Wikberg är väldigt tillfreds med det nya tillskottet av de röda pandorna och hoppas att de ska väcka ett ökat intresse hos besökare och allmänhet, som i slutändan gör att arten kan räddas.
– De här två pandorna är viktiga för artens överlevnad. Främst för möjligheten att kunna informera och sprida kunskap, säger hon.
Knappt två månader in så vilar de två ungarna tryggt i holken tillsammans med mamman.
– Så länge dom ligger i holken så går vi inte in och stör mer än nödvändigt. De kommer att ligga där en eller två veckor till, sen beror det på hur modiga de är. Nån gång i nästa vecka borde de titta fram och sen dröjer det ytterligare några veckor innan ungarna utforskar utsidan.
”Finns namnförslag”
En bit in på hösten är tanken att besökare ska kunna få se även de nya pandorna i deras inhägnad.
– I och med att ungarna är födda i den här miljön så är de också vana vid allt ljud på utsidan. Samtidigt kommer holken och även träden alltid att finnas där som deras trygghet. Har man tur så får besökarna se dessa på plats i slutet på september.
Då djurskötarna ännu inte kunnat tillbringa tillräckligt med tid med ungarna, så har bebis-pandorna ännu inte fått några namn.
– Jag vet att djurvårdarna sitter på lite namnförslag, men det kommer nog fram så fort vi ser hur dom rör sig och ser ut.
Vad gäller den långsiktiga planen för de röda pandorna, är det fortfarande mycket som behöver göras. Men enligt Wikberg ser det ganska lovande ut.
– Just nu sammarbetar vi med ”Red Panda Network”, exempelvis för att hjälpa lokalbefolkningen i Nepal med bland annat klimateffektiva spisar. Syftet är att undvika en utbredd skogsskövling. Det vi vet är att cirka 2 500 pandor finns kvar i området och om vi jobbar hårt i ett antal år framöver så har vi goda förhoppningar att kunna rädda arten. Jag skulle säga att vi nästan är i tid.