Mats Persson om cancelkultur: Skolor ska inte ta ställning i politiska frågor
Publicerad 2023-12-11
Striderna om Vita havet på Konstfack väckte utbildningsminister Mats Perssons (L) vilja att bekämpa cancelkultur. Lagstiftning kan behövas, enligt ministern.
Frågan om akademikers självständighet och yttrandefrihet har fått ny fart i och med kriget i Gaza. Nu kräver studenter på konstskolan att regeringen agerar mot Israel.
– Det är inte otänkbart att de ställningstaganden regeringen och jag själv har gjort har rivit upp känslor hos en del studenter, säger Mats Persson.
Termometern visar minus tolv grader när utbildningsminister Mats Persson anländer till konsthögskolan Konstfack på Telefonplan i Stockholm.
Han kliver ur den svarta statsrådsbilen som parkerats framför entrén. Det är första gången Mats Persson besöker Konstfack som minister.
– Jag ser fram emot att ta del av den fina konstnärliga verksamhet som finns här, inte minst de spännande projekt som finns inom AI, ny teknik och design och konst, säger Mats Persson.
Aftonbladet har blivit inbjudna av ministern att delta på verksamhetsbesöket.
Men Konstfack vägrar.
”Ingen som helst lust”
Nyligen hamnade Konstfack i centrum för en debatt om högskolors självständighet när ett antal studenter krävde att skolan skulle ta ställning för eldupphör i Gaza.
Uppropet var orkestrerat av studentkåren, men rektor Anna Valtonen gick inte med på kravet.
När Aftonbladet meddelar Konstfack att vi vill ställa frågor om det möts vi av kalla handen.
– Det tar ju helt fokus från det vi vill prata med ministern om. Vi har en ganska fet agenda och det skulle slå helt fel, säger skolans kommunikatör Susanne Helgeson i ett telefonsamtal innan Mats Perssons besök.
– Vi har ingen som helst lust att prata om det inför media, säger Susanne Helgeson.
Ministern fick ta del av upprop
I stället för att vara med och skildra besöket erbjuds Aftonbladet ett rum för att intervjua Mats Persson efter att besöket är genomfört och myndigheten kan också tänka sig att återberätta vad som skett under mötet, något Aftonbladet tackar nej till.
Efter besöket publicerar Konstfack en artikel på sin hemsida. Skolan skriver att Anna Valtonen och ministern bland annat genomförde en rundtur i slöjd- och utställningssalar.
Enligt Mats Persson ska han också ha fått ta emot ett upprop om Israel-Hamas-konflikten från studenter. Det står dock inte med i Konstfacks artikel.
– Det är ett upprop från studenter som kräver att regeringen ska ta ställning i konflikten och i realiteten ta avstånd från Israels rätt att försvara sig. Det kommer vi inte att göra, säger Mats Persson när Aftonbladet träffar honom på utbildningsdepartementet.
– Det är klart att det är väldigt infekterat och det är inte otänkbart att de ställningstaganden regeringen och jag själv har gjort har rivit upp känslor hos en del studenter. Men det är ju så det är i en demokrati, man tycker inte alltid likadant.
Mats Persson säger vidare att han står bakom Konstfackledningens val att inte gå med på kravet om att skolan skulle ta ställning i konflikten i Gaza.
– Jag tycker att rektorn och ledningen har hanterat den här frågan på ett utmärkt sätt. Att lärosäten ska ta ställning i utrikespolitiska konflikter är en märklig syn.
– Tvärtom tycker jag att lärosäten ska gå tillbaka till grunduppdraget, utbildning, forskning, och stå fria från att ta ställning i den typen av politiska frågor.
Är den här typen av krav på ledningen, som kommer från studenter, problematisk?
– Ja, man har åsiktsfrihet och yttrandefrihet i Sverige. Men det är därför jag välkomnar att våra lärosäten unisont har varit så tydliga med att man inte är en del av det politiska spelet.
Tar strid mot cancelkultur
Mats Persson har profilerat sig som minister genom att ta strid mot den så kallade .
Enligt Mats Persson har den importerats till Sverige från framför allt USA och Storbritannien.
– Jag tror att det har en koppling till de identitetspolitiska strömningar vi ser i världen, som också finns i Sverige, och där man har en föreställning om att allting ska politiseras in i minsta detalj.
– Det är därför det är viktigt att vi agerar så att vi kan stå upp för den fria akademin. Den fria akademin är att man tillåter alla åsikter, man har högt i tak, men där man inte tar ställning i varenda politiska konflikt som finns världen över.
För ett par år sedan hamnade Konstfack i centrum för debatten om cancelkultur efter att Sara Kristoffersson, professor i designhistoria, skrivit en debattartikel om Konstfacks utställningslokal Vita havet.
Ett studentkollektiv krävde att namnet skulle bytas med hänvisning till att det tolkades som förtryckande och rasistiskt.
Sara Kristoffersson påpekade rummets historia, som inte hade något med varken förtryck eller rasism att göra.
Skolan tog hjälp av en advokatbyrå som undersökte saken, men udden kom att riktas mot Kristoffersson – både från studenter och kollegor.
Som nytillträdd utbildningsminister tillsatte Mats Persson en kartläggning av hur omfattande problemet med cancelkultur är på svenska högskolor och universitet, bland annat på grund av vad som uppdagats på Konstfack.
Kartläggningen ska vara klar i februari nästa år, men det är oklart vad Mats Persson ska ha den till.
– Det viktigaste är att myndigheten kan få fram en kartläggning av vilka kulturer och strukturer som finns i den akademiska miljön som skapar grogrund för det vi sett de senaste åren.
Varför är det nödvändigt?
– Därför att den enskilde forskaren, den enskilde akademikern eller studenten ska kunna känna sig trygg i att man får föra fram de åsikter man vill. Att man inte tystas eller att man inte kränks eller förföljs för att man för fram vissa perspektiv. Det är viktigt.
Mats Persson säger att regeringen kommer att återkomma till vilka eventuella åtgärder som behöver tas till för att bekämpa cancelkulturen på högskolor och universitet.
Lagstiftning kan behövas, men regeringen ska också hämta inspiration i andra länder, meddelar ministern.
– Det behövs ett värderingsomtag.
