Ask: Finns många frågor att ställa

Lisa Röstlund

Justitieminister Beatrice Ask (M) kände inte till att Säpo använt en spion i Vänsterpartiet.

Nu vill hon veta mer om Säpos verksamhet.

– Det finns naturligtvis många frågor att ställa, säger hon till Aftonbladet.

Som justitieminister är Beatrice Ask ansvarigt statsråd för Säkerhetspolisen, Säpos, verksamhet.

Hon kände inte till att Säpo använt sig av en infiltratör inom Vänsterpartiet under två decennier.

– Nej, det gjorde jag inte.

Vad säger du om det?

– Ja det finns naturligtvis många frågor att ställa.

– Men jag har inga kommentarer eftersom jag bara läst Aftonbladets artikel. Så vitt jag kan förstå av den är det något som skett långt tillbaka och sedan ett antal år. Jag får väl hänvisa frågor till Säpo i första hand.

Känner du till över huvudtaget att Säpo använt sig av infiltratörer inom riksdagspartier?

– Nej.

”Min uppgift att säkerställa”

Så du känner inte till om det  här har använts i andra partier i riksdagen?

– Nej.

Du känner inte till om det här är ett förfarande som man använder sig av i dag?

– Nej. Alltså, jag har kunskap om Säpos verksamhet och de riktlinjer och regel och lagar som gäller, men inte allt om detaljerna. När det gäller det som Aftonbladet har i dag har jag bara läst artikeln och utifrån det vill jag inte göra några kommentarer, utan hänvisar till myndigheten som får svara för det arbete som bedrivits långt tillbaka och även i dag.

Du som ansvarig för verksamheten, vilka frågor kommer du att ställa till Säpo?

– Det är naturligtvis inte heller helt genomarbetat i dag. Jag har läst er artikel för en kort stund sedan. Däremot är det så att Söpos verksamhet precis som andra myndigheters verksamheter är reglerad i lag och det finns regler för hur man ska arbeta och det är klart att det är min uppgift att säkerställa att man följer de lagar och regler som finns, säger hon innan pressekreteraren bryter in.

Åsiktsregistrering pågick 1998

Åsiktsregistrering på grundval av partitillhörighet eller medlemskap i politisk organisation förbjöds 1969 då det alltså inte längre var tillåtet för svensk säkerhetstjänst att registrera någon för att han eller hon var medlem i exempelvis VPK.

I praxis kom dock detta att fortsätta, då Säpo på uppdrag av regeringen registrerat medlemmar i olika vänstergrupper, som KPML (r).

Säkerhetstjänstkommissionens rapport, som sammanställdes 2003 av Peter Bratt, konstaterade att åsiktsregistrering förekom fram till 1998 och att "det även i dag finns en påtaglig risk för att förbudet mot åsiktsregistrering överträds i samband med övervakning av personer verksamma i politiska ytterlighetsgrupperingar."