När ska USA och de rika arabländerna ta emot flyktingar?
Syriens grannar har tagit emot fyra miljoner flyktingar.
De rika Gulfstaterna tar inte emot några alls. USA har tagit emot tusen.
Bortsett från Europa skulle vissa kunna göra betydligt mer.
Det är inte lätt att peka ut vem som är ansvarig för den gigantiska flyktingströmmen som just nu är på väg från Mellanöstern, Afrika och Asien till Europa.
Många faktorer samverkar.
Inbördeskriget i Syrien är inne på sitt femte år. 250 000 har dödats och halva landets befolkning är på flykt. Kriget utbröt i efterdyningarna till den arabiska våren. Diktatorn Bashar al-Assad vägrar vika sig och kriget har nu spillt över i grannländerna Turkiet, Irak och Libanon.
Till det kommer afghaner som flyr talibanernas offensiv i Afghanistan, eritreaner som flyr från militärtjänst och afrikaner som hoppas på en bättre tillvaro i västvärlden.
Allt sammanverkar till att skapa den värsta flyktingsituationen sedan andra världskriget.
Mest generös mot flyktingarna från Syrien är grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien.
Motvilligt
Europa tar mer eller mindre motvilligt ett visst ansvar för hela flyktingströmmen. Förra året sökte över 600 000 asyl i Europa. I år väntas många fler.
Men alltfler ställer frågan varför de rika Gulfstaterna Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Bahrein tar emot så få eller inga flyktingar alls trots upprepade vädjanden från UNHCR, FN:s flyktingorgan. Länderna bidrar ekonomiskt för att hjälpa Syrienflyktingar i andra länder men vill uppenbarligen inte ta emot några flyktingar själva.
Detta trots att de både kulturellt och geografiskt är nära Syrien. Arabiska är huvudspråk i hela regionen.
Ett skäl är att Gulfstaterna inte skrivit på de Internationella flyktingkonventioner som merpartens av FN:s medlemsstater undertecknat. Man är högst ovillig att ge någon flyktingstatus.
Det sägs bero på det stora antalet gästarbetare som sköter många av de lågbetalda jobben. Gulfstaterna är rädda för att de skulle försöka få flyktingstatus och permanenta medborgarskap. I många av länderna är antalet gästarbetare större än ursprungsbefolkningen.
Köper sig fria
Åtminstone Qatar och Saudiarabien är med och underblåser inbördeskriget i Syrien genom att ge stora mängder pengar och vapen till olika rebellgrupper, tidigare bland andra Islamiska staten.
Ändå har de rika oljeländerna valt att köpa sig fria från ansvaret att ta emot flyktingar.
Även om den politiska viljan verkar saknas så finns det en folkopinion i Gulfstaterna som vill göra mer och som manifesteras på Twitter i kampanjen "Welcoming Syria´s refugees is a Gulf duty". Många tycker det är pinsamt att muslimska bröder vänder syrierna ryggen medan "otrogna" i Europa tar emot dem.
USA har mer än många andra bidragit till att skapa det kaos som råder i Mellanöstern. USA invaderade Irak 2003 och lät de gamla motsättningarna mellan shia- och sunnimuslimer blomma ut för fullt. Destabiliseringen av Irak är en faktor som bidragit till den tragiska utvecklingen i Syrien.
Redan under Irakkriget visade USA en ovilja mot att ta emot några muslimska flyktingar. Det blev en världsnyhet när det blev känt att Södertälje ensamt tog emot fler irakiska flyktingar än hela USA.
Presumtiv terrorist
Även när det gäller Syrien har USA varit mycket restriktivt. Fram till i somras hade USA bara tagit emot 1 000 syriska flyktingar. Amerikanska myndigheter hävdar att de är på väg att intervjua tusentals nya, men hur många man i slutändan tar emot återstår att se.
Ett huvudskäl till den amerikanska ovilligheten är terrordåden i New York den 11 september 2001. Sedan dess ser många amerikaner en presumtiv terrorist i varje muslim. Inrikespolitiskt är det en känslig fråga.
Inte heller rika länder som Japan och Sydkorea tar emot mer än enstaka flyktingar. Detsamma gäller Ryssland och Kina. Australien – som stängt sina gränser för båtflyktingar – tog förra året emot 4 500 syriska flyktingar. Premiärminister Tony Abbott lovar att landet i år ska ta emot "betydligt fler" än så.
Det finns fler som kunde dra sitt strå till stacken.