Finlands dialog med Kreml är bra för alla
EU:s strategi är att isolera Ryssland, i syfte att tvinga landet att återlämna Krim och upphöra med aggressionen mot Ukraina.
Hur kan Finlands president då ta emot Vladimir Putin?
Jo, för att någon i väst måste hålla kanalerna till Kreml öppna.
Att president Sauli Niinistö pratar med Putin är inte detsamma som att bryta Europas front mot Ryssland.
Finland är ett av de länder som betalat mest för EU:s hårda linje i kölvattnet av Rysslands annektering av Krim och krigföring i östra Ukraina.
Finlands export till Ryssland har minskat med 30 procent utan att finnarna gnäller för det. Niinistö var en av de första att fördöma att Ryssland roffade åt sig Krim. Ingenting tyder på att Finland på minsta sätt ifrågasätter eller vill införa lättnader i sanktionerna. Vilket det finns andra länder inom EU som gör.
Niinistö är den ledare i västvärlden som de senaste åren haft mest direktkontakt med Putin. Han var i Moskva i mars i år och nu har han bjudit in Putin. Det är ingen hemlighet att han fungerar som ”kurir” av budskap mellan öst och väst.
– Putin vet naturligtvis mycket väl att jag diskuterar med en mängd andra aktörer i väst, sa Niinistö i en intervju i Dagens Nyheter nyligen.
Viktigt inte stänga dörren
EU:s strategi att isolera Ryssland har inte varit särskilt framgångsrik.
Putin visar inga som helst tecken på att vara beredd att återlämna Krim. Det så kallade Minsk II, avtalet som Putin skrev på tillsammans med Tysklands Angela Merkel och Frankrikes François Hollande är inte ens i närheten av uppfyllas.
Ändå är det viktigt att inte helt stänga dörren för Ryssland. Det måste finnas öppna kanaler till den ryska ledningen. Någon i väst måste prata med Putin för att försöka förstå vad han vill och hur han kan tänkas handla framöver. Annars kan det redan spända läget mellan öst och väst lätt eskalera ytterligare. Ett riktigt kallt krig till gynnar ingen.
Att Finland håller den kontakten är inte konstigt. Landets 134 mil långa gemensamma gräns med Ryssland gör det livsviktigt att upprätthålla regelbundna kontakter. Det var under sitt besök i Moskva i mars som Niinistö lyckades få Putin att sluta slussa in flyktingar över den finska gränsen.
Då är det mer tveksamt att som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker nyligen åka på ekonomiskt toppmöte i Ryssland, en tillställning som är en prestigearena för Putin i hemstaden S:t Petersburg.
Finland vågar
Orosmomentet skulle kunna vara en ny ”finlandisering”, begreppet under det kalla kriget som beskrev hur Finland anpassade sig efter Ryssland för att inte riskera ett militärt angrepp. I dagens relation finns väldigt lite av den varan även om Finland fortfarande är militärt underlägset. Finland vågar göra sin röst hörd gentemot Moskva, trots det ändrade säkerhetspolitiska läget runt Östersjön. Även om man inte tillhör de som skäller högst.
Ryssland vet att Finland, precis som Sverige, i högre grad än tidigare överväger ett medlemskap i Nato. Detta skulle ryssarna i högsta grad ogilla. Moskva verkar dock ha svårt att förstå att hot mot Sverige och Finland inte är rätt strategi för att förhindra en sådan utveckling.
Snart Nato-toppmöte
I motsats till Sverige har Finland behållit ett omfattande landförsvar med en värnpliktsarmé på över 200 000 man. Även om det inte har så mycket med modern krigföring att göra så ger det åtminstone signalen att man är beredd att försvara sig.
Niinistös möte med Putin kommer mindre än två veckor före Natos toppmöte i Polen och snart sker också en utplaceringen av tusentals Natotrupper vid militäralliansens östra gräns mot Ryssland.
I ett sånt läge är det extra viktigt att Putin inte misstolkar de signaler som Nato vill ge. Där kan Finlands dialog med Moskva spela en viktig roll.