’Lobbying är ett stort problem’

Lisa Röstlund

Carl Schlyter (MP) blir kontaktad 223 gånger i veckan

Lobbyisterna ­lobbar i EU för miljarder.

Och här i korridorerna i Strasbourg minglar de med parlamentsleda­möterna.

- Jag blir kontaktad 223 gånger i veckan, säger parlamentarikern Carl Schlyter (MP).

De med röda namnbrickor är ledamöter, blå är assistenter, gula journalister. De med olivfärgad bricka är lobbyister. Och det vimlar av dem.

Volvo lägger årligen 4 miljoner kronor på EU-lobbying. Svenskt näringsliv 4,5. Vattenfall 2,5 miljoner - uppger de själva.

I dag är runt 32 500 lobbyister ackrediterade till parlamentsbyggnaderna. Bara från Sverige finns 116 företag och organisationer ­inskrivna i ”öppenhets­registret”, som infördes 2011.

Registret är frivilligt. De flesta som valt att skriva in sig väljer att inte uppge hur mycket pengar de satsar. Enligt EU-kommissionen har tre av fyra lobbyister från näringslivet - och drygt varannan av icke-statliga lobbyorganisationer - registrerat sig.

Öppenhet röstas ner

Förslaget att göra registret obligatoriskt röstades ner av parlamentet, veckan innan påsk.

Miljöpartisten Carl Schlyter sitter i EU-parlamentet sen tio år. Han har jobbat länge för större transparens. Han har bland annat föreslagit att alla lobbyister ska tvingas lämna en ­besökslogg i ett offentligt register och redogöra öppet för sitt arbete. Även det ­förslaget röstades ned.

Ingen vet hur mycket pengar som satsas på lobbying.

- Men flera studier visar på miljarder, säger Schlyter.

’Motverkar förändring’

Under en vecka lät han sin assistent räkna och kom upp till 223 kontaktförsök från lobbyister.

- Lobbying är ett stort problem, mycket eftersom det motverkar förändring. Oljebolagen vill till exempel inte växla om till alternativ energi och lobbar därför emot de mindre nya företagen som jobbar för vind- och solkraft.

EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) uppger att han har ”väldigt mycket kontakt med lobbyister”. Han ser det som självklart.

- Generellt finns det en tendens att kalla dem man inte håller med för ­lobbyister. Dem man håller med, kallar man intresse­organisationer.

Fixar ’lättläst’ material

Camilla Nothhaft vid Örebro universitet har ­sedan 2008 forskat på EU-politikers kontakter med lobbyister.

- Det är uppenbart att många lobbyister som egentligen företräder företag positionerar sig som idealister i olika frågor.

Enligt Nothhaft är lobbying en förutsättning för ­politiken som drivs inom EU.

- Parlamentarikerna har så enorma mängder information att ta in inom så ­stora områden. Lobbyister hjälper dem ta fram lätt­­- lästa sammanfattningar om stora frågor.

- Det är klart att det är ett problem att de med störst resurser har störst möjlighet att föra fram sina intressen. Men det är samtidigt svårt att tänka sig alternativ.

Så mycket lägger de på EU-lobbying*

Svenska företag och organisationer

Teknikföretagen 7 miljoner kronor/år

Svenskt näringsliv 4,5 miljoner kronor/år

Scania 4,5 miljoner kronor/år

Volvo 4 miljoner kronor/år

LKAB 3 miljoner kronor/år

Lantbrukarnas riksorganisation 3 miljoner kronor/år

LO 2 miljoner kronor/år

Malmö stad 2 miljoner kronor/år

Swedish Match 2 miljoner kronor/år

Nasdaq Nordic 1,5 miljoner kronor/år

Svenska Afghanistankommittén 1,5 miljoner kronor/år

Region Skåne 1 miljoner kronor/år

Saco 1 miljoner kronor/år

Västra Götalandsregionen 0,5 miljoner kronor/år

Utländska företag

Shell, Holland 42 miljoner kronor/år

General Electric, USA 33 miljoner kronor/år

Total, Frankrike 25 miljoner kronor/år

British American Tobacco, USA 15 miljoner kronor/år

Chevron, USA 8 miljoner kronor/år

BP, Storbritannien 6 miljoner kronor/år

Toyota, Japan 2,5 miljoner kronor/år

Citigroup, USA 1,5 miljoner kronor/år

*Källa:s frivilliga öppenhets­register. Många företag och organisationer uppger inte hur mycket pengar de ­lägger på lobbying och siffrorna ovan är inte kontrollerade.