DNA från forntiden kan hjälpa sjuka i dag

Risken att drabbas av den neurologiska sjukdomen multipel skleros (ms) är betydligt högre i norra Europa än i södra. Nu kan forskare ha hittat förklaringen – och förhoppningsvis ökat chanserna till förbättrad behandling.

Sjukdomen ms ursprung kan spåras hela 5 000 år tillbaka i tiden, det vill säga yngre stenåldern, och till de genetiska spår som dåtidens människor har lämnat.

Det är ett stort internationellt forskarlag, med experter från bland annat Sverige, som analyserat dna i världens hittills största genbank och kunnat belysa hur forntida folkvandringar och livsbetingelser lämnat avtryck i den nutida människans genpool. Rönen publiceras i fyra artiklar i tidskriften Nature.

Från stäpperna i öst

Forskarna lyckades genom analyserna hitta det troliga ursprunget till sjukdomen ms till den period när den boskapsskötande folkgruppen jamna (eller yamnaya) spred sig västerut från stäpperna i nuvarande Ukraina, sydvästra Ryssland och västra Kazakstan. De blandade sig med östeuropeiska bondegrupper, och den snörkeramiska kulturen uppstod. Sådana snörkeramiska grupper vandrade sedan norrut till Skandinavien. Fortfarande i dag är jamna-generna starka i Skandinavien.

Jamna-människorna utsattes för zoonoser, det vill säga sjukdomar som sprids från djur till människa. Forskarnas hypotes är att människorna med tiden utvecklade en starkare immunitet mot zoonoser – men att det skedde till priset av en förhöjd risk för att utveckla ms. Ms uppstår när immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna nervceller.

Bra för bönder

– Skyddet mot parasiter och bakterier som kan överföras från djur var till stor fördel så länge de flesta var bönder, fram till för ungefär 150 år sedan. Men med den moderna livsstilen och förbättrad hygien blev det en obalans. Immunförsvaret blev sysslolöst, men ville fortfarande jobba och gick på kroppen i stället, förklarar Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.

Kristiansen har medverkat i samtliga fyra studier som publiceras i Nature, och har lett en av dem.

Frågan är på vilket sätt den medicinska forskningen kan dra nytta av den nya kunskapen om multipel skleros.

– Det är en självklar fråga som jag själv ställt till forskarkolleger. De är övertygade om att rönen kan bidra till att utveckla mer precisa behandlingar i framtiden, säger Kristiansen.

Han hoppas att forskningen på basis av dna-banken kan tas vidare i en andra etapp.

– Hittills har vi publicerat rön baserat på analyser från stenåldern och den tidiga bronsåldern. Vi har inte analyserat så mycket från järnåldern och medeltiden, vilket vi hoppas kunna göra, säger Kristian Kristiansen.