Så här känns demokrati - och det är magiskt
WASHINGTON DC. Hur känns egentligen demokrati?
Som hundratusentals människor som sjunger, jublar, dansar och skriker för sina rättigheter.
Visst var marschen en ilsken protest mot president Trump - men stämningen kan bara beskrivas som magisk.
Jag har bevakat demonstrationer förut. Andats tårgas på Tahrirtorget i Kairo och duckat för glasflaskor i Kungsträdgården i Stockholm. Men jag har aldrig varit med om den euforiska känslostorm som utspelade sig på Washingtons gator igår.
Hundratusentals människor från USA:s alla hörn tog sig till huvudstaden för att gå i den marsch som enkelt översatt kallas kvinnomarschen. Den titeln räcker inte till. Det var en marsch för kvinnors rättigheter, minoriteters rättigheter, hbtq-personers rättigheter, för pressfrihet, för religionsfrihet, mot rasism, mot sexism, för demokrati, för miljön – jag kan fortsätta rabbla budskapen jag såg på människors skyltar i evigheter.
”Valet gav oss en reality-check”
Arrangörerna hade väntat sig över 200 000 personer - om nu alla som anmält sitt deltagande skulle dyka upp. Nu talas det om minst ett tre gånger så stort deltagande - bara i Washington. Och sammanlagt miljoner människor i städer över hela USA.
Jag och fotograf Andreas Bardell tog oss till National mall, parken med alla monumenten, tidigt på morgonen för att snabbt se den fyllas till brädden av människor. Independence avenue, där marschen skulle starta, var så tätbefolkad att alla inte kunde börja marschera samtidigt. Parallellgator fylldes. Pennsylvania avenue, där Vita huset ligger, fylldes. Vi trängdes, alla trängdes, men inte en enda gång upplevde vi något ens i närheten till dålig stämning. ”Ursäkta, förlåt, varsågod och gå här” var de vanligaste fraserna.
”Hur ska du ens beskriva det här? Jag bara ryser!” utbrast en kvinna till mig när Batala – en afrobrasiliansk trumgrupp – spelade samba-reggae för demonstranterna på Vita husets södra gräsmatta.
Själv rös jag av det vanligaste protestljudet under marschen: ett jubel, som varje gång det inleddes bara ökade i styrka tills det kändes som om hela atmosfären jublade. Effektfullt, i all sin enkelhet.
En del av slagorden handlade om att Donald Trump måste lämna presidentposten. Det florerade gott om förolämpningar mot den nya presidenten. Citat med sådant som Trump själv yttrat - nu vända mot honom.
– Valet av Donald Trump gav många av oss en reality check. Jag önskar att jag hade gjort mer för att göra min röst hörd före valet, jag skäms över att vi tagit våra rättigheter för givet. Vi blev för bekväma, sa en av demonstranterna, läraren Judy Hilton, 53, som kommit från Rochester, New York för att demonstrera igår.
Vi vet inte hur rörelsen kommer utveckla sig
I går var det Donald Trumps administration som måste ha fått en reality check. Flera medieuppgifter gjorde gällande att det varit fler människor på Washingtons gator jämfört med under Trumps installation. Trumps pressekreterare valde att skälla ut en samlad presskår för dess nyhetsbevakning.
När det här skrevs pågick det fortfarande marscher på USA:s gator. Vi vet fortfarande inte hur den här rörelsen kommer att utveckla sig. Jag har svårt att tro att pensionären Teresa Shook på Hawaii, som skrev det inledande Facebookinlägget om en protestmarsch i Washington, kunde ana att det var det här hon startade.
Men å andra sidan: det är nog ungefär precis så demokrati känns.
Här riskerar det att smälla – med