Bris: Lag om barnrätt måste förberedas bättre

Barnkonventionen fyller 30 år och vid årsskiftet blir den del av svensk lag.

Men många kommuner saknar en strategi för hur de ska säkerställa barnens rättigheter, enligt Bris.

FN:s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter den 20 november 1989, det vill säga för precis 30 år sedan. Därefter har 94 länder införlivat barnkonventionen i sin nationella lagstiftning och Sverige gör detsamma vid årsskiftet.

– Det är viktigt ur flera aspekter. Kunskapen höjs om barns rättigheter och barnets juridiska ställning stärks. Det innebär också att myndigheter, exempelvis socialtjänsten, måste säkra att barn får information och blir delaktiga i beslut som rör dem. Detta görs inte i tillräckligt stor utsträckning i dag, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället.

Avsätta resurser

Men enligt en kartläggning Bris gjort saknar många kommuner en strategi för att efterleva barnkonventionen som en del av svensk lag. Av de 189 kommuner som besvarade enkäten uppgav 85, motsvarande 45 procent, att en strategi saknades.

– Utöver en strategi för barnrätt måste kommunerna ha en ansvarig person för barnrättsfrågor, med tydliga befogenheter. Den politiska ledningen måste också förankra barnrätten i sina styrdokument och skjuta till resurser, annars blir det ingen verklig förändring. Här ser vi i enkäten att endast en tiondel avsatt medel, säger Magnus Jägerskog.

Hög ambitionsnivå

Barnombudsman (BO) Elisabeth Dahlin vill inte recensera kommunernas insatser, men hennes intryck är övervägande positivt.

– Jag har sett väldigt många positiva exempel på hur kommuner förbereder sig inför att barnkonventionen blir lag. Ambitionsnivån är hög, man håller utbildningar, ser över styrdokument och så vidare. Och vår roll är ju att stötta kommunerna i det jobbet.

En utredning med uppdrag att kartlägga hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen skulle ha redovisats denna månad, men har fått förlängd tid ända till november nästa år. Detta påverkar inte kommunerna, enligt Elisabeth Dahlin.

– Jag ser inte det som ett problem. Utredningen är viktig, eftersom den ska gå igenom alla andra lagar för att se vilka som behöver justeras efter barnkonventionen.. Men så är det alltid när det kommer nya lagar, man behöver göra justeringar de kommande åren, säger hon.