Nytt rymdteleskop ska finna första galaxerna
Publicerad 2021-12-24
Rymdteleskopet Hubble blev en succé. Efterträdaren James Webb som nu skjuts upp är långt mer skarpsynt.
Forskarna – med svenskar i viktiga roller – hoppas finna de första galaxerna och öka kunskapen om universums tidiga utveckling.
Efter åratal av förseningar är det dags att skicka upp det nya rymdteleskopet. Det sker från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana.
James Webb ska bygga vidare på den bildskatt som Hubble levererat i drygt 30 år. Fast det blir på en helt annan nivå – och de vetenskapliga målen är därefter.
Webb kommer att kunna mäkta med observationer i en mycket större del av det infraröda ljusspektrumet jämfört med Hubble. Upplösningen blir högre och därmed kan forskarna se fram mot ny information om de första stjärnorna och galaxerna.
Det handlar om en tillbakablick genom årmiljarderna, till universums tidiga delar, och att försöka förstå hur galaxer utvecklas, hur stjärnor föds och dör samt hur planetsystem uppstår, inte minst vad gäller mer eller mindre jordlika så kallade exoplaneter.
Ny epok väntas
Ett av teleskopets mest komplexa komponenter är Miri (mid-infrared instrument), delvis utvecklad av forskare vid Stockholms universitet, Chalmers och företaget Spectrogon. Miri är en kombinerad kamera och spektograf som observerar infraröd strålning på längre våglängder än andra instrument på Webb.
– Jag tror att vi med James Webb-teleskopet kan upptäcka något banbrytande, något som vi inte alls har kunnat förutse. Så var det med Hubble. Flera av de stora upptäckterna blev något helt annat än vi trodde. Därför är det nog en ganska bra gissning att samma sak kommer hända med Webb, säger Göran Östlin, professor i astronomi vid Stockholms universitet, till Rymdstyrelsen.
Ombord finns också ett antennsystem utvecklat och tillverkat av Ruag Space i Göteborg för överföring av data till jorden.
Ingen andra chans
Det nya superteleskopet parkeras i omloppsbana 1,5 miljoner kilometer bort från jorden. Omloppsbanan sker runt solen, och inte runt jorden som sin föregångare. Efter tester beräknas det vara i drift efter ett halvår.
Arbetsförhållandena blir kärva. Teleskopets sida vänd mot solen får 80 plusgrader och skuggsidan 233 minusgrader. På baksidan finns ett parasoll, stort som en tennisplan, med fem lager aluminiumtäckt kaptan som ska reflektera bort infrarött ljus från solen, jorden och månen och leda bort solvärmen.
Allt måste fungera från start. Till skillnad från Hubble finns ingen möjlighet att sända astronauter till Webb för reparation och underhåll.
Bränslet som krävs för att hålla Webb stabilt på plats begränsar livslängden. Kanske får forskningen tio år. Bäst utväxling tros de fem första åren ge.
Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig jämförelse mellan Webbs och Hubbles lägen.
