Vattentätt skattefusk

Peter Kadhammar

Tiotusentals svartbyggda pooler – en bild av korruptionen i Grekland

ATEN.

John Yfantopoulos är en man som kan allt om den grekiska krisen.

Han bor i en stor villa i Ekali, en av Atens rikaste förorter. Här har många egen simbassäng, men få nämnde det i sina deklarationer. Skatteverkets korruptionsenhet lät analysera satellitbilder och fann 16 974 bassänger där det enligt fastighetstaxeringen bara skulle existera 324.

Yfantopoulos känner väl till exemplet, ett av många på det grekiska skattefusket. Yfantopoulos är, förutom villaägare i Ekali (dock utan simbassäng) nationalekonom, professor i hälsoekonomi, ordförande i Nationella centret för sociala undersökningar samt rådgivare till EU under den nuvarande krisen.

Grekland är en stalinistisk stat, säger han. De två stora politiska partierna har fördelat EU-bidrag till offentliga institutioner, företag och jordbruket så att det har gynnat partierna och deras medlemmar, inte Grekland som helhet.

– De har använt EU:s pengar för att kontrollera landet, inte utveckla det.

Mordhotad – av politiker

Yfantopoulos var ordförande för Röda Korsets sjukhus i Aten i mitten av 1980-talet. En av de

lokala ledarna för Pasok, socialdemokraterna, sökte upp honom och sa:

– Du gör vad vi säger annars skär vi halsen av dig.

Sjukhuset skulle rekrytera fem sköterskor. Partihögkvarteret sände Yfantopoulos en lista med 20 namn som han skulle anställa. Distriktsstyrelsen lämnade också en lista med 20 namn. Det gjorde även Pasoks klubb på sjukhuset.

Stor överbemanning

John Yfantopoulos satt med 60 namn. Han föreslog att de skulle diskutera vilka kvalifikationer sköterskorna skulle ha.

– Politikerna skrattade åt mig. Jag svarade att jag inte ville ha med saken att göra. De anställde tio sköterskor.

Enligt beräkningar på Atens universitet har hälsovården en över- eller felbemanning på 40 procent. ”Och det är en mycket

försiktig uppskattning.”

John Yfantopolous sitter på sin veranda i villaområdet där det finns simbassänger överallt utom i skattemyndighetens papper. Han bubblar av anekdoter, statistik och resonemang om ekonomi och organisationsteori.

”EU hällde in pengar”

Om Grekland var en svag

demokrati före inträdet i EG, som EU hette fram till 1993, så försvagade miljarderna i bidrag från de rika medlemmarna i norr folkväldet ännu mer.

– EU hällde in pengar och frågade inte vad Grekland gjorde med dem. Eftersom partierna använt bidragen för att gynna sina egna har miljardflödet splittrat landet i stället för att stärka enigheten.

Det stalinistiska systemet innebär att medborgarna måste förlita sig på individer och kontakter, inte på lagar och regler.

– Andreas Papandreou, far till nuvarande premiärministern, brukade säga: ”Ge allt till folket.” Det var ju lätt med EU:s pengar. Den offentliga sektorn ökade med 700 procent under de tio åren efter Greklands inträde i EG 1981. På Riksförsäkringsverket hade de 17 anställda runt varje tjänsteman med en verklig arbetsuppgift. Folk trängdes i korridorerna och hade ingenstans att sitta.

– Jag hade en bekant på finansdepartementet som med flit förhalade ärenden han lätt kunde avgöra omgående. Ansökningarna fick ligga ett par veckor. Varför? Därför att människorna som lämnade in dem blev beroende av hans goda vilja. De betalade under bordet för att påskynda processen.

Tidiga pensioner blev ett belöningssystem. Pensionssystemet har varit kaotiskt, med 365 institutioner som ansvarat för de allmänna försäkringarna. De är nu nere i elva.

Pensioner på 120 procent

Medianåldern för Greklands pensionärer är 48 år, säger Yfantopoulos. För vissa har det varit extremt gynnsamt, med en pension på 120 procent av slutlönen.

För de flesta är pensionen dock låg, 500 till 700 euro i månaden, men Greklands ekonomi klarar ändå inte dessa åtaganden.

– Vi måste ner till 150 euro för att systemet ska bli hållbart.

”Rika betalar ingen skatt”

De flesta pensionärer skaffar ett extra jobb. Folk jobbar svart och inbetalningen av skatter har faktiskt minskat kraftigt under 2000-talet.

– De enda som betalar skatt är medelklassen och fattiga som kan kontrolleras via lönebeskedet. De rika betalar ingen skatt.

Var det ett misstag att låta Grekland gå med i EU?

John Yfantopolous tänker länge innan han svarar.

– Nej. EU såg Greklands potential. Men Andreas Papandreou och hans efterträdare förstörde visionen. Vi missade ett otroligt tillfälle att bli européer.

Var det ett misstag att låta Grekland gå med i eurosamarbetet?

– Ja ... de frågade inte vad vi faktiskt producerar, vad vi kan bidra med. De såg bara på våra siffror, som delvis var fejk.

Framtiden?

– Grekland behöver en chock. Vi måste förstå att vi tänkt och handlat helt fel. Från att ha varit ett slutet, politiserat samhälle måste vi bli öppna, kreativa och inse att politikerna inte kommer att ordna vår försörjning.