Magasinbytet som räddade hans liv

Publicerad 2011-07-28

HANN FLY Eyvind såg sin chans vid Breiviks magasinbyte och sprang ut i vattnet och överlevde.

OSLO. Bara någon timme innan bomben small lämnade Eyvind Brox, 30, centrala Oslo för att åka ut till Utøya.

Klockan 17.04 ringde han sin mamma från ön för att tala om att han var oskadd efter bomben.

Fyra minuter senare anlände Anders Behring Breivik.

Eyvind Brox, som jobbade med ljud och ljus under AUF:s läger, hade knappt anlänt till Utøya förrän skottlossningen startade.

– Jag sprang ner till vattnet och gömde mig bakom en sten och trodde att det var bra. Sedan kom nästan 40–50 andra människor springande ner dit.

Minuterna i vattenbrynet gick. Plötsligt dök Behring Breivik upp i sin polisuniform och meddelade att faran var över. Flera unga människor trodde på hans ord, vilket blev deras död.

– Men jag litade inte på honom, så jag satt kvar bakom stenen.

”Tänkte det var över”

Plötsligt stod gärningsmannen bara någon meter från stenen. Eyvind satt kvar på huk – redo att springa – och fokuserade hela tiden på gevärsmynningen.

Han kände dödsångesten stiga. I telefonens utkorg låg redan avskedsmeddelanden som han skickat till sina vänner.

– Jag tänkte att det var över. Men så stannade han plötsligt bara upp, någon meter från mig.

Behring Breiviks magasin var tomt. I stället för att skjuta, måste han ladda om.

– Då bara sprang jag. Jag tänkte inte, utan bara reagerade. Det var därför jag överlevde, för att jag kunde reagera i den situationen. Och jag hade ren tur.

Eyvind kastade sig i vattnet, klarade sig från kulorna som ven runt honom och räddades senare ur vattnet, upp i en båt.

Sjöng för honom

Samtidigt, på andra sidan ön nedanför en klippa, satt 19-åriga Aurora Solvand med fyra kamrater. Intill låg en jämngammal kille som ramlat ner från stupet och var allvarligt skadad. Han var nästan medvetslös och de klädde av honom de

blöta kläderna.

– Vi kunde inte lämna honom. Jag hade aldrig kunnat leva med mig själv om jag överlevt och fått reda på att han hade dött.

I stället för att fortsätta fly stannade de. De pratade och sjöng för att hålla killen

vaken och vid liv.

– Det är i efterhand helt surrealistiskt. Vi satt där och sjöng ”We are the world” samtidigt som allt hände. Men det var på

något sätt en fin stund.

Anders Behring Breivik hittade dem aldrig. Aurora Solvand och hennes vänner överlevde.

Den skadade killen vistas på sjukhus, men mår efter omständigheterna bra.