Demenssjukdom ökade risken att dö med covid

helskärm

Pandemins första våg orsakade stor överdödlighet på särskilda boenden.

Demens, njursjukdom och nedsatt förmåga att gå är några av faktorerna som ökade risken att dö med covid-19, visar en ny studie från Umeå universitet.

Fyra av tio med covid-19 på särskilda boenden, bland annat äldreboenden, avled inom en månad från det att de bekräftats sjuka. Dödligheten var sju gånger högre bland de insjuknande än bland andra boende.

– Det verkar alltså som att många skulle ha levt längre om de inte hade blivit smittade. Det är viktigt att lyfta, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik och huvudförfattare till studien, där cirka 7 400 personer ingår.

En del människor tror kanske att den höga dödligheten i den här gruppen beror på att de är gamla och sköra: att de skulle ha dött oavsett, framhåller han.

– Men resultaten visar att det inte förefaller vara så. Det verkar som att folk har dött i förtid just på grund av covid-19.

Flera faktorer

Genom att jämföra med en kontrollgrupp kan studien visa att skillnaden i dödlighet inte helt förklaras med hög ålder, tillägger han.

Studien pekar på flera riskfaktorer som kan kopplas till ökad risk. Neuropsykologiska tillstånd sticker ut som en av de starkaste.

En 90-årig man med allvarlig form av demenssjukdom eller depression löpte nästan 50 procent risk att dö inom 30 dagar efter att ha bekräftats smittad med covid-19, jämfört med 30 procents risk för en jämngammal man utan demenssjukdom eller depression.

– Vi ville inte bara titta på äldre på särskilda boenden som helhet, utan dessutom undersöka om det finns grupper som löper extra stor risk, säger Ballin.

Vanligt på boendena

Nedsatt gångförmåga, diabetes, njursjukdom och inkontinens är, vid sidan av hög ålder, manligt kön och neuropsykologiska sjukdomar, faktorer som ökar risken för tidig bortgång med covid-19.

Dessa tillstånd är vanligt förekommande bland äldre på särskilda boenden.

– Tre av fyra i studien hade någon form av neuropsykologiskt tillstånd, säger Ballin.

”Resultaten gällande riskfaktorer är betydelsefulla då det ger oss ytterligare information kring vilka specifika grupper av personer på särskilda boenden som är särskilt viktiga att vaccinera och skydda vid framtida utbrott av viruset”, skriver Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare till studien.

Detta särskilt om nya varianter av viruset får spridning, avslutar han.