I pappans värld var mord enda utvägen
Uppdaterad 2011-03-13 | Publicerad 2011-03-10
Jian ville leva som en svensk kvinna. Studera, arbeta, ha kompisar.
För att inte förlora kontrollen över henne valde han att mörda.
I pappans förvirrade värld gjorde han något bra. Han återupprättade sin heder.
Heder är förstås det sista man tänker på när åklagaren Anna Carlsson Lundh berättar hur pappan väntat på sin 21-åriga dotter utanför cykelrummet i trapphuset och sedan attackerat henne med en kniv. Inget i Subhi Othmans hopsjunkna figur, iförd häktets gröna kläder i Nyköpings tingsrätts säkerhetssal, vittnar heller om heder. Mitt emot honom bara några meter bort sitter hans äldste son och gråter hejdlöst. Han har inte bara förlorat sin syster – utan också sin far. Men den som saknar Jian Subhi Aref allra mest är inte närvarande: hennes tvåårige son.
Hur kan heder vara viktigare än ett barns rätt till sin mamma? Det är fullständigt obegripligt för alla i rättssalen utom Subhi Othman, 62.
Han berättar till synes oberörd hur han planerade mordet noggrant i två veckor. Han förföljde henne och kartlade hur hon rörde sig hemma i Katrineholm. Allt för att hitta en lämplig tidpunkt och plats för att sätta punkt för den förnedring han upplevde att dottern utsatte honom för. Han la ner mycket tid på att skriva ner sina tankar om hur Jian betett sig de senaste åren och packade så småningom ner pappren tillsammans med en bönematta, sin mobiltelefon och några knivar i en ryggsäck. Sedan väntade han på att Jian skulle komma tillbaka efter dagislämningen på morgonen den 15 november.
Problemen för Jian började för ett par år sedan i Göteborg där hon bodde med sin man och son.
Maken anklagade henne för att ha en otrohetsaffär med en granne och slängde ut henne. Jian hamnade återigen hos sin familj i Katrineholm. Hon och sonen bodde i samma lägenhet som föräldrar, systrar, bröder och deras familjer.
I Katrineholm byggde Subhi Othman upp hatet mot sin dotter. Hon var frånskild, rökte och han inbillade sig att hon flirtade med sin svägerskas lillebror. Han tyckte att hon var en hora som drog vanära över familjen med sitt oacceptabla beteende.
– Hon hade fått för sig att i Sverige får kvinnor göra som de vill. Det gick inte att få det ur hennes skalle, sa han upprört i rätten i går.
Samtidigt var Jian rädd och kände sig övervakad. Socialen ville flytta henne till ett skyddat boende långt uppe i Norrland men hon sa att släkten skulle hitta henne även om hon gick under jorden.
Som familjens överhuvud kände sig Subhi Othman överkörd. Han tyckte att hon raserade familjen. Till slut såg han ingen annan lösning än att döda henne.
– För vem kan leva med sårad heder?
När han säger det gråter den äldste sonen högt och bankar huvudet i bänken framför honom.
Jians död har lämnat de anhöriga att leva med en tung sorg och en för alltid raserad familj.
Men Subhi Othman ångrar sig inte. Han hade förlorat kontrollen och makten. Därför kände han sig tvingad att mörda. Tvingad av en dotter som bara ville leva sitt liv i frihet.