Bakgrund: Så uppstod Katalonienkrisen

helskärm

Domar, demonstrationer, folkomröstningar och rättegångar. Så här blev den katalanska självständighetsrörelsen en fråga om uppror i Spaniens högsta domstol:

Den katalanska självständighetsrörelsen har vuxit sig allt starkare sedan 2010. Då underkände den spanska författningsdomstolen Kataloniens nya lag om självstyre sedan den överklagats av det konservativa partiet Partido Popular.

Vid det laget hade den första versionen av lagen redan underkänts och skrivits om i Spaniens parlament. Men det urvattnade förslaget godkändes ändå 2006 av en stor majoritet i det katalanska regionparlamentet och senare av regionens invånare i en folkomröstning (74 procent röstade ja).

Författningsdomstolens beslut 2010 väckte enorma protester i Katalonien. Den 10 juli demonstrerade 1–1,5 miljon människor i Barcelona mot beslutet under parollen "Vi är en nation. Vi bestämmer".

De senaste åren har liknande massdemonstrationer genomförts i framför allt Barcelona på Kataloniens nationaldag ("La Diada") den 11 september.

Folkomröstningen

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli en självständig stat. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen. Valdagen präglades delvis av våld. Polisinsatsen, då många väljare med våld hindrades från att rösta, har kritiserats av bland andra människorättsorganisationer. Polis har försvarat den hårdföra insatsen, bland annat med argumentet att självständighetsivrande väljare hade upprättat blockader runt vallokalerna.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen i Madrid reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155. Nyval utlystes till den 21 december förra året.

I exil

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som har gått i exil.

I nyvalet vann återigen partier för självständighet majoritet i regionparlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra. Hans regering fick kontroll över Katalonien i juni 2018 efter att centralregeringen styrt regionen i över ett halvår i enlighet med artikel 155.

Socialisten Pedro Sánchez tillträdde som spansk premiärminister i juni 2018 och har visat upp en något mjukare attityd visavi Katalonien jämfört med den konservative företrädaren Mariano Rajoy. Men regionregeringen fortsätter att kräva en (laglig) folkomröstning om självständighet, vilket Madrid lika hårdnackat motsätter sig.

Nio tidigare regionministrar, regionparlamentets talman samt de två ledarna för självständighetsrörelserna Òmnium Cultural och ANC står inför rätta i Spaniens högsta domstol, åtalade för bland annat uppror.