Brandfackets larm: ”Räddningstjänsterna är underbemannade”

Josefin Silverberg

Skogsbränderna - detta har hänt

Det saknas tusentals brandmän – och bristen på personal kan ha bidragit till att skogsbränderna blev så kraftfulla.

Det larmet kommer från Brandmännens riksförbund.

– Hade vi haft en korrekt bemanning går det inte att utesluta att vi hade klarat av bränderna initialt, säger Magnus Sjöholm, ombudsman på förbundet.

Brandmännens Riksförbunds enkät till 600 av 694 brandstationerna runt om i landet visar att det i dag saknas ungefär 1 200 brandmän. För att täcka upp för sjukfrånvaro och föräldraledighet behövs ungefär 2 500 nya deltidsanställda brandmän, uppger Brandmännens riksförbund.

Magnus Sjöholm är ombudsman i Brandmännens riksförbund och har jobbat som del- och heltidsbrandman i 30 år.

Sommarens många bränder kan ses som ett tecken på att de kommunala räddningstjänsterna är underbemannade menar han.

– I någon mån har man initialt inte kunnat hantera bränderna och situationen har eskalerat. Hade vi haft en korrekt bemanning går det inte att utesluta att vi hade klarat av bränderna initialt, den diskussionen måste man ha med sig, säger Magnus Sjöholm.

”Tillåtit nedrustning av räddningstjänsterna”

Brandmännens riksförbund vill se ett förstatligande av räddningstjänsterna för att de ska kunna koordinera insatser på samma sätt som till exempel försvaret.

– I vissa delar i Sverige saknas det till och med tankbilar. Vi har tillåtit en nedrustning av räddningstjänsterna i Sverige under 15-20 år så att vi tillslut nått en nivå där det inte fungerar längre, säger ombudsmannen Magnus Sjöholm.

– Det blir trögt när varje kommun har ansvar. När en insats ska ledas behövs en övergripande koordinering. Här skulle vi behöva titta på hur militären är organiserad i Sverige, hur mycket snabbare de kan organisera upp sig för att hantera en situation.

Brandmännens riksförbund hoppas att frågan om räddningstjänsterna och hur de ska vara en del av ett stärkt civilförsvaret blir en het valfråga. I en rapport som släpps i september presenteras enkäten där 600 av 694 brandkårer har svarat på frågor om hur arbetet på deras station fungerar.

Oavsett om det rör stora skogsbränder, översvämningar eller andra extraordinära olyckor har Sverige inte kapacitet att hantera sådana situationer menar facket.

– Jag anser inte att kommunerna eller Kommunalförbunden generellt klarar av att sköta räddningstjänsterna om vi ska ha ett starkt civilförsvar. Jag delar bilden att det finns flera extremt duktiga kommuner med kompetent personal. Men när vi sammanför våra räddningsstyrkor så besitter vi inte tillräcklig förmåga att kunna verka tillsammans. Det blir tydligt att vi behöver ett statligt ansvar, säger Mikael Svanberg, förste vice ordförande för förbundet.

Både statsminister Stefan Löfven, försvarsminister Peter Hultqvist har varit på plats i brandområdena. Från oppositionens håll har moderatledaren Ulf Kristersson och Annie Lööf (C) träffat de som kämpar med bränderna. SD:s Paula Bieler har ryckt in som frivillig i brandbekämpningen.

”Kan påverka valet”

Flera statsvetare som Dagens Nyheter talat med tror att storbränderna kan påverka på höstens val. Vid en katastrof eller en allvarlig situation är folk mer benägna att sluta upp till stöd för regeringen menar statsvetaren Jenny Madestam som menar att Miljöpartiet skulle kunna gynnas av branden om man lyckas plocka politiska poäng på kopplingen till klimatfrågan.

– Men frågan är hur den stora allmänheten uppfattar det som händer nu med bränderna, huruvida man upplever det som en kris som påverkar nationen. Det är ett stort landområde, det brinner på många håll och många berörda. Trots det tror jag ändå att det krävs ett till steg för att det ska uppfattas som en kris för nationen – men i så fall skulle det gynna regeringen, säger Madestam till DN.

Dagens tre rubriker måndag 23 juli