”Bara staten kan ligga bakom”

Marina Litvinenko om mordet på hennes man - exagenten Alexander

Bara en president kan döda med polonium.

Därför var det Vladimir Putin som beordrade mordet på den ryske ex-agenten Aleksander Litvinenko.

I en intervju med aftonbladet.se berättar änkan Marina Litvinenko sin historia om makens död.

– Sanningen kommer att visa sig. Bara staten kan ligga bakom mordet, säger hon.

För ett år sedan kämpade Alexander Litvinenko för sitt liv. Den 23 november avled han på universitetssjukhuset i London, förgiftad av det radioaktiva ämnet polonium 210.

På dödsbädden anklagade Litvinenko president Vladimir Putin för att ligga bakom. Ett år har gått av anklagelser och motanklagelser. Ryssland skyller på ärkefienden, exiloligarken Boris Berezovskij. Storbritannien säger sig ha bevis mot den ryske affärsmannen Andrej Lugovoj, men Ryssland vägrar att lämna ut honom.

Tänker inte på framtiden

Diplomater har utvisats och relationen mellan Ryssland och Storbritannien är den sämsta på mycket länge.

Kvar i allt finns änkan och en son, Tolik, 12 år.

Nu är Marina Litvinenko i Sverige för att berätta om den bok hon skrivit tillsammans med vännen och dissidenten Alex Goldfarb.

– Det som hände för ett år sedan är så nära. Jag minns varje dag. Först dagarna när hoppet fortfarande fanns. Sedan de märkliga dagarna när vi inte förstod varför Sasja, Aleksander, bara blev sämre. Sedan stod det klart att han hade fått i sig något slags gift. När Sasja dog kom nyheten om polonium 210.

Hur är ditt och din sons liv i dag?

– Livet har förändrats. Jag hade aldrig tänkt att jag skulle resa jorden runt och ge intervjuer. Jag har aldrig tyckt om publicitet, men jag förstod att det var viktigt för Sasjas skull, för det här fallet, för hans minne, för hans vänner och för vår son.

– Allt handlar just nu om det. Jag kan inte tänka på framtiden än. Jag har en son som förtjänar ett så vanligt liv som möjligt, och jag försöker upprätthålla ett vanligt liv. Samtidigt försöker jag följa mordutredningen för jag hoppas att vi en dag ska uppnå rättvisa.

Tjänstgjorde hos KGB

Boken är en berättelse om ett Ryssland som gick från 90-talets rövarkapitalism till 2000-talets auktoritära regim där oppositionella inte längre var välkomna. Aleksander följde med i utvecklingen genom sin tjänstgöring inom KGB, det som blev FSB - den ryska säkerhetstjänsten. På vägen gjorde han sig osams med Putin, talade illa om FSB och tvingades, precis som oligarken Boris Berezovskij, fly landet och söka skydd i väst.

– Ingenting av det Sasja gjorde var skäl nog för att döda honom. Hans främsta anledning till att han kom till England var för att rädda oss, familjen. Han förrådde ingen. Han förrådde inte sitt land. Jag kunde aldrig föreställa mig att Sasja skulle mördas, säger Marina.

Men efter sex år i frihet hann historien och hemlandet ifatt. Att mordet utfördes på order av den högsta ryska ledningen är uppenbart, säger Alex Goldfarb.

– I planen ingick att poloniet aldrig skulle upptäckas. Men genom att vi vet att Aleksander mördades med hjälp av polonium är svaret enkelt. Ämnet produceras till största delar i Ryssland. Tillverkningen är under statens kontroll. Det är omöjligt att stjäla, säger Alex Goldfarb.

Berezovskij var målet

Putin anklagar Berezovskij. Berezovskij anklagar Putin. I själva verket var det Berezovskij som var målet, han som blivit Rysslands främsta fiende. Man lät mörda den obetydlige exilagenten Litvinenko, för att få det att se ut som om Berezovskij gjorde det, för att förgöra oligarken inför hela världen. Det är teorin.

Historien svindlar. Alex Goldfarb säger:

– Ingen vill tro att presidenter beordrar mord.

Några veckor före Litvinenkos insjuknande sköts den regimkritiska journalisten Anna Politkovskaja till döds i Moskva. Två regimkritiker mördade inom loppet av två månader.

Finns det några likheter?

– Det finns likheter och skillnader. Efter båda morden skyllde presidenten genast på exilryssarna i London, det vill säga Berezovskij. Han hade offrat människor för att skada Ryssland. Men jag tror personligen inte att Anna Politkovskaja mördades på order från högsta ledningen. Det finns inga bevis för det.

– Hon sköts till döds. Alla kan skaffa en pistol. Sasja mördades med polonium som bara en stat kan ha tillgång till. Den mest troliga teorin är, enligt min mening, att mordet på henne utfördes på uppdrag av marionetterna i Tjetjenien, som president Ramzan Kadyrov, säger Alex Goldfarb.

Kommer vi någonsin att få veta sanningen bakom mordet på Alexander Litvinenko?

– Sanningen kommer att visa sig. För oss är det allra viktigaste att uppnå rättvisa. Men det är inte lätt. Ryssland försöker dölja alla bevis, säger Marina.

– Hur själva mordet gick till och varifrån poloniet hämtades kommer vi få veta. Men jag tror aldrig att någon kommer ställas inför rätta och dömas. Även om man bestämde att utlämna Lugovoj skulle han skjutas på väg till flygplatsen. Han vet vem som gav honom poloniet. Han vet vem som skickade honom till London, säger Alex.

Jag frågar Marina om hon är rädd för sin egen och för sonen Toliks skull.

– Jag har aldrig blivit utsatt för utpressning, jag har inte fått några hotbrev. Det finns gott om ryska spioner i London, en del arbetar mot oss. Men att skada oss skulle vara så uppenbart. Samtidigt är de här människorna så galna att man kan förvänta sig vad som helst. Men det hindrar mig inte från att göra det jag gör nu. Jag är inte rädd.

Kommer du att återvända hem till Ryssland?

– Sasja sa alltid att en dag skulle han resa tillbaka. Nu ser jag det som min uppgift att någon gång göra det för hans skull. För att hans minne ska leva vidare också i Ryssland.