Nyheter

Virusattack i rätten

Caroline Olsson

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-10-09

Aftonbladets expert vittnar mot Ganda-mannen – förste svenske virusspridaren som åtalas

Han härsknade till på att ingen ville skriva om hans problem i skolan och blev Ganda-mannen.

Aftonbladet var ett av hans främsta mål.

Nu blir 34-åringen i Härnösand den förste att åtalas i Sverige för att sprida ett virusmejl.

Det handlar om e-postmasken Ganda, som masspostade sig själv till tusentals svenskar med start i mars 2003.

Viruset fick mycket stor spridning och låg på tredje plats över de mest spridda e-postvirusen i Sverige.

Den nu åtalade 34-åringen tog ett befintligt virus och skrev om det innan han skickade ut det, dolt i en fil med ett lockande budskap där han erbjöd satellitbilder från krigets Irak.

Varje gång filen öppnades spred viruset sig själv utan att avsändaren märkte något.

Hämnades med manifest

Viruset var kodat så att ett antal namngivna journalister vid Aftonbladet, SVT, tidningen Ångermanland och Flashback, plus ett antal personer på Skolverket, fick ett långt mejl av typen politiskt manifest varje gång viruset spred sig.

Det samtliga hade gemensamt var att man inte tagit upp mannens klagomål mot hur hans utbildning till programmerare fungerade.

– Vi upptäckte det här den 17 mars 2003. På två veckor kom det 300 000 mejl med hans manifest. Men det var bara besvärligt första dygnet, sedan spärrade vi det. Men vi får fortfarande runt 100 mejl i timmen, säger Ian Vännman, chef vid tekniska avdelningen på Aftonbladet. Han är en av de experter som nu kommer att vittna mot 34-åringen.

– Den här killen hade skrivit under manifestet med hälsningar från "en ofrivilligt outbildad och arbetslös paria från välfärdens och demokratins Härnösand". I viruskoden kallade han sig Uncle Roger i Härnösand.

33 00 mejl per dag

Som mest kom det 33 000 mejl per dag till de drabbade skribenterna.

Allt började med att den nu åtalade 34-åringen skrev till journalister och klagade på att han tvingades göra muntliga redovisningar för att få avgångsbetyg från sin utbildning till programmerare.

Han försökte få flera journalister att skriva om problemen, men ingen nappade.

Nu blir hans hämnd ett prejudicerande fall i svensk rättshistoria.

34-åringen har erkänt och åklagaren har åtalat honom för dataintrång och grovt egenmäktigt förfarande.

Brotten kan ge upp till två års fängelse.

FAKTA

Ganda- mannens manifest

”Härnösand 03.03

Detta brev är egentligen avsett för skolverket, men eftersom sverige styrs av massmedia så valde jag att även skicka det till ett antal journalister.

Jag har under 8 års tid stängts ute från utbildning, och därigenom också från arbete i mitt eget land, enbart pga att lärarna vägrar att respektera mina svårigheter att framföra s.k muntliga redovisningar. Insikten om hur en hel lärarkår tillåts avfärda och vägra en människa dess medborgerliga och demokratiska rättigheter i form av utbildning gör mig spyfärdig!

Det talas vitt och brett om hur demokratiskt sverige är, men individer som jag tycks inte omfattas av dessa ädla demokratiska värderingar.

Vidare så förefaller det som om de personer som utgör sveriges lärarkår tycks besitta övernaturliga krafter som gör att de kan tala om för mig vad jag klarar och inte klarar. Hur enkelt och genomförbart vore det inte att, istället för att argumentera, istället göra ett smärre undantag och tilldela mig en uppgift av skriftlig karaktär i stället för den muntliga? Trots att ett sådant avsteg från lärarens älskade kursplan sannolikt inte skulle ses med blida ögon av andra elever, så skulle det i alla fall ge mig en chans att bevisa mina kunskaper inför högskolestudier. Det verkar som om många lärare premierar egenskapen egoism framför altruism.

Om man ber om ett skriftligt alternativ till muntlig redovisning, så blir man bemött med argumentet att man måste bevisa sina kunskaper med betyg för att en högskola överhuvudtaget ska beakta ens ansökan. Lärare generellt uppfattar alltså sådana önskemål som ett försök från eleven att slippa göra rätt för sig. Vad det handlar om är att få förståelse för sina personliga svagheter. RESPEKT för helvete! Hur svårt ska det vara att fatta att alla människor inte är likadana?!

Kan någon förklara rättvisan i att vissa personer ges ett visst tillträde till högskolestudier via erfarenhet i arbetslivet, medan personer med mina personliga svagheter bemöts med argumentet att jag måste bevisa mina förkunskaper med betyg? Jag betvivlar starkt att man erhåller dessa erforderliga förkunskaper genom att t.ex arbeta med att sopa gatan under ett antal år. Det verkar vara ett taskigt underbyggt svepskäl för för att kunna utestänga oönskade individer i min situation från utbildning. Jag kan inte göra annat än att le åt den enfald som de ansvariga för dessa regler visar.

Mitt utbildningsmål är att kunna försörja mig som programmerare, vilket är ett yrkesområde som inte främst består av muntliga presentationer. Varför är det då så jävla farligt att låta mig byta den tyngsta muntliga delen av undervisningen mot en ekvivalent skriftlig? Måhända att lärarens prestige kan lida allvarlig skada av att en elev önskar bryta mot dennes älskade kursplan?

Jag håller det inte alltför osannolikt att jag hamnar på gatan eftersom man inte kan leva utan vare sig utbildning eller arbete. Och eftersom mina möjligheter att skapa mig en ekonomi har eliminerats pga lärarnas prestige, så kan jag inte heller lämna landet om nu någon löjlig svensson skulle föreslå det. Blir någon förvånad om jag, efter att ha tvingats vara utan inkomst i åtta år, uppfattar sverige som något annat än ett - för personer som mig - rättslöst, åsiktsregistrerande, samt skendemokratiskt träsk i vilket icke felfria personer förklaras som ej önskvärda? Varför förväntas man egentligen följa systemets regler när man ändå inte tillåts ta del av sina medborgerliga rättigheter?

Med detta brev förväntar jag mig inte någon särdeles kraftfull indignation över hur jag anser mig ha blivit behandlad. Åtminstone inte från någon lärare. Det är ju trots allt bara mitt liv som blivit förstört, och inte ditt (som tur är). Jag tycker inte att mina anspråk är särskilt märkvärdiga. Det enda jag begär är att få bevisa mina kunskaper på ett annat sätt än genom muntlig redovisning, inte minst därför att det är rimligt i mitt specifika fall. Varför ska inte jag ha rätt att skapa en ekonomi, och därigenom slippa belasta andras? Om någon kan ge mig några konstruktiva råd om hur jag ska gå tillväga för att få betyg inför högskolestudier så tas dessa tacksamt emot på följande adress: skrattahaha@hotmail.com.

Ev oseriösa råd kommer givetvis att besvaras på ett lika oseriöst sätt. Jag väljer att vara anonym a'la medelsvensson, eftersom jag med detta brev inte har för avsikt att riskera åtal eller säporegistrering för att ha nyttjat den s.k yttrandefriheten till att ha yttrat "fel" åsikter.

Mvh, från en ofrivilligt outbildad och arbetslös paria från välfärdens och demokratins Härnösand."