Oklar effekt av fritidskort för unga

helskärm

Det av regeringen utlovade fritidskortet för barn och unga föreslås träda i kraft i oktober 2025. Ett högre belopp öronmärks för barn i socioekonomiskt utsatta familjer. Men det är oklart om korten kommer ge önskad effekt.

Enligt regeringens förslag ska barn och unga mellan åtta och 16 år kunna ansöka om ett fritidskort som används för betalning av vissa fritids­aktiviteter, bland annat aktiviteter inom kulturskolan och lokala idrottsföreningar och ungdomsorganisationer.

Regeringen föreslår två kort, dels ett allmänt fritidskort på 500 kronor per år och barn, dels ett särskilt fritidskort på 2 000 kronor per år och barn. Den högre summan ska öronmärkas för hushåll med så kallat preliminärt bostadsbidrag. Fritidskortet ska inte påverka försörjningsstödet.

”Plånboken ska inte avgöra barns möjlighet till en aktiv fritid”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

Hur många barn och unga som verkligen kommer att använda ett fritidskort är oklart. Enligt Socialdepartementets egen promemoria deltar en relativt hög andel barn och unga i Sverige redan i dag i fritidsaktiviteter. Effekten av kortet hänger även på hur många arrangörer av fritidsaktiviteter som ansluter sig till fritidskortet. När man utvärderat försök med liknande kort i Norge och på Island, har de främst använts av hushåll med god ekonomi.

Ursprungligen skulle fritidskortet börja användas under 2024. Nu föreslås det träda i kraft under 2025.