Så kan Putin slå tillbaka – om vi tar hans pengar
Uppdaterad 2024-05-13 | Publicerad 2024-05-11
Röster höjs för att lägga beslag på de 300 miljarder dollar i ryska tillgångar som finns frysta i väst.
Nu hotar Ryssland att svara – genom att stjäla från privatpersoner.
– De kan naturligtvis på ett rättsvidrigt sätt plocka av folk tillgångar i Ryssland. Men det kommer inte att vara på samma nivå som de själva drabbas, säger Torbjörn Becker på Handelshögskolan.
Merparten av de ryska tillgångar som frusits i väst hålls av det internationella deponeringsinstitutet Euroclear, baserat i Belgien.
Vad som ska hända med pengarna har varit en långdragen följetong.
EU har nu föreslagit att vinsterna som de låsta pengarna genererar ska slussas vidare till Ukraina.
Det beräknas ge runt 3 miljarder euro om året.
Många vill dock gå längre – och konfiskera alla de ryska pengarna direkt.
USA är i princip för, men vill ha hela G7-gruppen, sju av världens största ekonomier, med på tåget.
– Tanken är att vi agerar tillsammans, sa nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan nyligen.
Om det skulle ske hotar Ryssland nu att svara.
Ex-presidenten Dimitrij Medvedev pekar på en möjlighet: Att stjäla privatpersoners egendom.
Anledningen är helt enkelt att det inte finns tillräckligt med västligt statligt kapital i Ryssland för att landet ska kunna svara med samma mynt.
– Därför kan svaret bara bli asymmetriskt. Det blir dock inte mindre smärtsamt, skriver Medvedev på Telegram.
– Ja, det är en komplicerad historia, eftersom dessa individer oftast agerade som investerare i den ryska ekonomin. Vi garanterade att deras egendomsrätt var okränkbar. Men det oväntade hände – deras stater förklarade hybridkrig mot oss. Det måste besvaras.
Den statliga ryska nyhetsbyrån RIA har tidigare rapporterat att västliga tillgångar värda 288 miljarder dollar finns på ryska konton.
Om sant är det en sanning med modifikation: 98,3 miljarder av dessa dollar uppges till exempel härstamma från Cypern, där många ryssar satt upp konton för att undkomma västliga sanktioner.
Tyskland, EU:s största ekonomi och Rysslands viktigaste handelspartner fram till kriget, uppges som jämförelse bara ha 17,3 miljarder dollar i tillgångar i Ryssland.
En stor del av summan är alltså sannolikt ryska pengar från början.
– Jag tror inte för en sekund att västliga företag eller individer har investerat de här beloppen. Mycket kommer att vara oligarkpengar som bara åkt fram och tillbaka, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
– Det är klart att enskilda företag och individer kan drabbas av det här. Men det kommer då inte att ske enligt några som helst rättsstatliga principer. Ska vi ta hänsyn till det när vi utformar vår politik?
Det är långt kvar innan en konfiskering kan bli aktuell, bedömer Torbjörn Becker. Många juridiska frågetecken behöver redas ut.
– Som rättsstater i väst vill vi inte bryta mot internationell lag. Då måste vi hitta lagrum eller skapa lagrum som gör det möjligt att ta de här 300 miljarderna, och så långt har vi inte kommit än, säger Torbjörn Becker.
– Men den diskussionen fortgår, och det är därför ryssarna är oroliga och kommer ut med de här uttalandena om att de minsann tänker ta våra företags privata tillgångar i Ryssland om vi gör så.
Förlorat miljarder på att lämna Ryssland
Det hör till saken att ekonomikriget redan har skördat offer.
Västerländska företag har förlorat 107 miljarder dollar på sina uttåg ur Ryssland, visar en kartläggning av Reuters.
Företag som velat sälja sina verksamheter har av den ryska staten tvingats göra det med minst 50 procents rabatt.
Shell, HSBC, Polymetal och Yandex NV tillhör de företag som hittills i år har sålt av verksamheter i Ryssland för totalt 10 miljarder dollar, till rabatter på upp till 90 procent.
Även om röster höjs för att konfiskera den ryska statens miljarder finns det också många som varnar för konsekvenserna, bland dem flera europeiska storbanker.
De menar dels att bankerna skulle kunna bli utsatta för dyra och långdragna rättstvister, dels att förtroendet för det västliga banksystemet skulle kunna skadas globalt.
Det senare är en punkt som också Kreml tryckt på:
– Européerna är väl medvetna om skadan ett sådant beslut kan orsaka deras ekonomi och deras image, deras rykte som pålitliga garanter för tillgångars okränkbarhet, säger Putins talesperson Dimitrij Peskov.
Europeiska centralbanken (ECB) har också varnat för att euron kan undermineras, om konfiskeringen ses som ett tecken på tillgångar utställda i euro inte längre är säkra.
”Det är något som måste undersökas väldigt noga”, enligt ECB-chefen Christine Lagarde, så att man inte ”bryter sönder den internationella rättsliga ordning som man vill skydda”.
– Jag håller inte alls med henne om det, säger Torbjörn Becker.
– Man ska vara medveten om att hon har varit fransk finansminister, och franska banker har historiskt sett haft väldigt mycket ryska pengar i banksystemet. Så man kan undra, pratar hon egentligen om styrkan på euron, eller pratar hon om att franska banker ska få fortsätta tjäna pengar? Jag skulle våga påstå att det är mer det senare.
Det finns också en risk att andra länder, som Kina, börjar ta hem reserver som nu är investerade i EU, för att säkra dem mot möjliga konfiskeringar längre fram.
Torbjörn Becker ger inte mycket för det argumentet heller.
– Vad är det för transaktioner vi vill ha i våra finansiella system? Ryssland har brutit mot alla internationella regler man kan tänka sig. Ska vi oroa oss över att vi bestraffar ett land som beter sig så, för att vi vill fortsätta vara en tvättstuga för oligarkpengar eller andra halvskumma regimer?
– Vi kan inte ha ett finansiellt system som är sårbart för den här typen av utpressning, det är inte hållbart på sikt.