Virussmitta stoppar kampanjmöten i Ohio i USA

Demokraternas urvalsprocess går in i ett nytt skede, när industristaten Michigan ska avgöra om dess väljare vill ha den förre vicepresidenten Joe Biden, eller om senator Bernie Sanders är deras man.

Coronakrisen kom att prägla valsrörelsen, då både Biden och Sanders ställde in valmöten på grund av smittorisken.

Den närmaste tidens primärval och nomineringsmöten kan bli spiken i kistan för Vermontsenatorn Bernie Sanders. Han behöver vinna val efter motståndaren Bidens senaste framgångar.

Biden anses dock ha övertaget gentemot Sanders när sex delstater i USA går till primärval eller nomineringsmöten.

Coronakrisen drabbar

Men valrörelsen drabbades också den av coronakrisen sent på tisdagen.

Båda kandidaternas kampanjer meddelade att de ställer in planerade valmöten. Valmötena skulle ha hållits i Cleveland i delstaten Ohio.

"Vi lyssnar till varningar från delstatens företrädare, som har meddelat oro över att hålla stora evenemang inomhus under coronautbrottet", meddelade Sanders kampanj.

Beskedet kom i samband med att Michigan skulle utse sin kandidat. Delstaten är tisdagens största trofé med 125 delegater, som Sanders vann för fyra år sedan när han tampades med Hillary Clinton om Demokraternas presidentkandidatur. Väljarkåren borde passa honom: närmare 80 procent är vita och mindre än en tredjedel har högskoleutbildning, grupper som Sanders fått stadigt stöd från i tidigare primärval.

"Kamp om idéer"

Den 78-årige demokratiska socialisten är annars taggad. Han säger att hans kampanj "saknar motstycke" eftersom den tar sig an etablissemangets Wall Street, de stora försäkringsbolagen och företag som jobbar med fossila bränslen.

– Det amerikanska folket måste förstå att det här är en kamp om idéer, om resultat och om en vision för vägen framåt, sade han nyligen enligt tidningen USA Today.

Men efter Joe Bidens överraskande comeback vid förra veckans supertisdag har nästan allt fokus legat på honom. Att den förre vicepresidenten leder i delegatstriden och att ett stort antal tongivande demokrater ställt sig bakom hans kandidatur kan knappast ha undgått någon nyhetskonsument. Och medier har redan spekulerat i vem Biden kommer att välja som vicepresident (det måste bli en kvinna, sägs det).

Tidigare rivaler

Biden själv verkar upptagen med att kampanja tillsammans med tidigare rivaler som Kamala Harris, Cory Booker, Amy Klobuchar och Pete Buttigieg – som alla nu stödjer honom. Och i bilindustrins Michigan påminner han gärna om det hjälppaket hans förre chef Barack Obama drev igenom, som hjälpte till att rädda GM och Chrysler.

– Jag är stolt över att ha varit president Obamas vicepresident i åtta år och över det vi åstadkom, från (sjukförsäkringsreformen) Obamacare till arbetet för att rädda bilindustrin och landets ekonomi, sade Biden häromdagen.

Oroande för Sanders är att färska opinionsmätningar visar att Biden har ett rejält övertag i Michigan. Han ser även ut att ha gått om Vermontsenatorn i den progressiva delstaten Washington i nordväst, en plats där Sanders också vann för fyra år sedan.

Vid sidan av dessa två går även Idaho, Mississippi, Missouri och North Dakota till urnorna. Totalt står 352 delegater på spel, av de 1 991 som krävs för att knipa kandidaturen och få utmana president Trump om Vita huset. Före tisdagens val hade Biden säkrat 670 delegater och Sanders 574.

Svårt att övertyga

Så vad sker om Joe Biden tar storslam även denna valdag? Inte mycket, rent praktiskt. Även om Biden vinner i alla delstater kan han inte säkra nomineringen – ännu. För få delegater står på spel och dessutom fördelar Demokraterna dessa proportionerligt, vilket gör att förloraren också tar hem en viss del.

Men om Sanders förlorar stort i Michigan och Washington kommer det att bli svårt för honom att övertyga andra än sina mest lojala anhängare om att han klarar av att göra comeback. Detta i synnerhet då nästa veckas primärval till stor del hålls i Biden-vänliga delstater, bland dem Florida, Arizona och inte minst Pennsylvania – där den tidigare vicepresidenten och senatorn föddes för 77 år sedan.

Rättad: I en tidigare version fick Joe Biden fel titel i ingressen.