Vem som skjuts avgörande när våld eskalerar

Skjutningar i kriminella miljöer har gått från att vara affärsmässiga till att handla om personliga konflikter. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, som granskat utvecklingen av våldet i Sverige under 20 år.

Skjutvapenvåldet har ökat kraftigt sedan mitten av 00-talet, konstaterar Brå. För 20 år sedan var skjutningar sanktionerade av de kriminella grupperingarna som då var mycket hierarkiska.

– Det var inte vem som helst som kunde använda vapen och det var inte vem som helst som det riktades mot, säger Mariana Dufort, utredare på Brå.

Studien visar att organisationen och styrningen i den kriminella miljön förändrats vid flera tillfällen där det gått från en reglerad miljö till en okontrollerad. Skiftena har skett vid olika tidpunkter i olika städer. På 10-talet blev fler grupper knutna till områden, enligt Mariana Dufort.

– Vissa undergrupperingar och yngre ville bryta sig loss och positionera sig. De hade ett annat våldskapital och var beredda att använda det.

Fler har kunnat bli måltavlor

Vem som blev måltavla förändrades när tilltänkta måltavlor blev svårare att komma åt. Studien bekräftar att det skett en ökning i skjutvapenvåld riktat mot anhöriga, och att det är en större geografisk rörlighet bland de kriminella grupperna än tidigare.

När områdesgrupperingarna har luckrats upp med åren har skjutningar i större utsträckning börjat handla om personliga konflikter och grupperingar som ställs mot varandra.

– I skildringen av de här 20 åren ser vi att förändringarna i den kriminella miljön verkar vara sammankopplade med utvecklingen av skjutvapenvåldet.

Vem viktigare än utförandet

Vissa dåd eller skjutningar har fått mer medial uppmärksamhet och beskrivits som att de ”bryter barriärer” – till exempel skjutningar på öppen gata. Något utredarna trodde skulle ha större betydelse för eventuell eskalering, uppger Mariana Dufort.

– Det vi kan se i den kriminella miljön så verkar inte det som är uppseendeväckande med dådet vara lika drivande som vem det är som skjuts – det verkar vara det som har mest betydelse för hur våldet fortskrider.

Vissa skjutningar ”lågstatusjobb”

Vidare finns det i dag svagare kopplingar mellan dem som beställer våldet, de som utför det och själva konflikten, enligt Brå – som också konstaterar att det skett en gradvis föryngring bland de involverade sedan 10-talet. Där har de som söker status ökat – men status är inte längre självklart, enligt Mariana Dufort.

– När vi tittar på underrättelsematerial och kommunikationen mellan kriminella så finns exempel på att man refererat till skjutningar som ett ”lågstatusjobb”, men det gäller inte alla skjutningar.