Skjutningar ses som ett lågstatusuppdrag inom gängen
Publicerad 13.13
Skjutningar betraktas som ett lågstatusjobb inom gängmiljön i dag.
Samtidigt rekryteras tonåringar som tror att de kan klättra i sin kriminella karriär om de utför dåden.
– Våldskapitalet är snarare att man har tillgång till unga personer som kan utföra skjutningarna, säger Mariana Dufort, utredare på Brå.
Under de senaste 20 åren har skjutvapenvåldet ökat i Sverige, enligt en ny rapport från Brottsförebygganderådet (Brå).
Samtidigt har utövarna blivit allt yngre och att skjuta ihjäl en människa betraktas i flera sammanhang som ett lågstatusjobb inom gängmiljön i dag.
– Våldskapitalet kan manifesteras i att man har tillgång till unga personer som kan utföra skjutningarna, säger Mariana Dufort, utredare på Brå som varit med och tagit fram rapporten.
”Inte självklart att de klättrar i sin kriminella bana”
Tonåringar som ofta inte har någon koppling till de övergripande konflikterna utnyttjas av äldre gängmedlemmar, enligt underrättelsematerial som Brå tagit del av.
– Beställarna säger i chattar att de inte vill smutsa ned sina egna händer. Därför har också avståndet från anstiftare till utövare vuxit. Många unga tror att de kan få högre positioner inom gängen. Men det är inte alls självklart att de klättrar i sin kriminella bana bara för att de utför en skjutning, säger Mariana Dufort.
Gängen är inte lika hierarkiska
Från 2018 har det skett en tydlig ökning bland gärningspersoner som är under 20 år gamla och i flera fall handlar det om barn i yngre tonåren.
– Tidigare utfördes våldsuppdragen av högstatuskriminella och då var användningen av skjutvapen mer reglerad. Men gängmiljön har blivit allt mer fragmenterad och den är inte lika hierarkiskt organiserad i dag, säger Dufort.
Skjutvapenvåldet har sedan slutet av 2010-talet blivit vanligare i personliga konflikter snarare än att vara strikt kopplat till gruppernas intressen, enligt rapporten.
Anhöriga har blivit måltavlor
Skjutningarna har också gått från att vara mer isolerade händelser, riktade mot ledande personer i gängen, till att omfatta betydligt fler. I vissa fall personer som inte har en direkt koppling till konflikterna.
– Dels har det skett en ökning av skjutningar som drabbat individer utanför den kriminella miljön de senaste åren, även anhöriga har blivit måltavlor när man exempelvis inte kommer åt den man egentligen vill skada, säger Dufort.
Myndigheten menar också att det skett en förändring i hur dåden utförs. Men det är inte den största faktorn till en upptrappning i konflikterna.
– Vem som skjuts tycks ha en större betydelse för om våldet eskalerar eller inte, säger Mariana Dufort.