Åklagare: Lidandet är svårt att återge

Stjärnkirurgen Paolo Macchiarini opererade in syntetiska luftstrupar på tre patienter som senare avled. Han åtalades och dömdes i tingsrätten till villkorlig dom.

Nu tas målet upp i hovrätten, där åklagaren yrkar på fängelse för vad han kallar olagliga experiment på människor.

Iklädd mörkblå kostym och svarta rundbågade glasögon infann sig Paolo Macchiarini i Svea hovrätt på Riddarholmen i Stockholm på måndagen.

Där hoppas den skandalomsusade kirurgen, som i tingsrätten dömdes för ett fall av vållande till kroppsskada, på en friande dom. Åklagarsidan vill i sin tur att italienaren döms till fängelse.

– Det yrkas att den tilltalade Paolo Macchiarini döms för tre fall av grov misshandel, eller i andra hand vållande till kroppsskada, grovt brott, säger kammaråklagare Jim Westerberg i hovrätten.

Macchiarini blev för drygt tio år sedan en världsstjärna med sina stamcellsbehandlade syntetiska luftstrupar och var ett prestigeförvärv för Karolinska institutet i Solna där han anställdes 2010. Men den revolutionerande uppfinningen visade sig vila på skakig grund.

Tre patienter, 22, 30 och 36 år gamla, genomgick transplantationer innan Karolinska sjukhuset satte stopp. Alla tre drabbades av svåra komplikationer och är i dag avlidna.

”Olagliga ingrepp”

De kirurgiska ingreppen var enligt åklagaren en källa till svårt och långvarigt lidande för patienterna som opererades med metoden – som Macchiarini uppges ha kommit på två månader innan den första operationen.

– Vi menar att det handlar om olagliga ingrepp. Om forskning på människor utan tillstånd med en oprövad metod som kom att innebära mycket allvarliga komplikationer för målsägandena, säger Jim Westerberg.

Åklagaren hävdar vidare att det helt saknades tecken på att metoden fungerade efter den första operationen, och att Macchiarini trots det fortsatte sina ingrepp mot bättre vetande.

Rättegången beräknas pågå till slutet av maj. De fyra inledande dagarna ägnas åt sakframställningar där åklagarna på måndagen började lägga fram sitt omfattande bevismaterial. Utöver lagstiftning, rapporter och forskningsrön visades intervjuer med de målsägande.

Jim Westerberg lyfte särskilt den tredje patienten, en ung kvinna från Turkiet, som avled 2017, 26 år gammal, efter att ha intensivvårdats i flera år.

– Hennes lidande är svårt att återge med hänvisning till att det var så omfattande.

Nöden i fokus

En knäckfråga i målet handlar om brottsbalkens nödparagraf, som medger ansvarsfrihet för en gärning som begåtts i nöd.

Tingsrätten kom fram till att Macchiarini, trots att ingreppen inte överensstämde med kravet om vetenskap och beprövad erfarenhet, handlat i nöd på grund av patienternas tillstånd.

De två första transplantationerna ansågs därmed försvarliga. Den tredje borde däremot enligt rätten aldrig ha genomförts med tanke på de tidigare patienternas svåra komplikationer.

Åklagarsidan anser i sin tur att ingen av de tre patienterna var så nära döden att de oprövade ingreppen var motiverade. Varken med hänvisning till brottsbalken eller så kallad vitalindikation, alltså att transplantation var den enda tillgängliga behandlingsmetoden för att rädda deras liv.

Paolo Macchiarini anser å sin sida inte att han har gjort något brottsligt, och vill frias helt och hållet.

– Det finns väldigt mycket som är väldigt positivt för oss, och som vi tror att tingsrätten hade med sig i bedömningen när de frikände på de stora punkterna. Det kommer vi lyfta fram, säger hans försvarsadvokat Björn Hurtig, som inleder sin sakframställan på fredagen.