”Regeringen sparar – för mycket”

Riksrevisionen: Regeringens överskott ligger långt över målet

Finansminister Anders Borg sitter på ett pengaberg.

Ändå har många blivit fattigare, enligt Aftonbladets undersökning.

Nu kritiseras regeringen för att snåla med pengarna.

– Det kanske finns utgiftsområden där pengarna gör större nytta än i statens budgetöverskott, säger Jonas Norlin på Riksrevisionen till aftonbladet.se.

”Vi måste spara i ladorna”, har Anders Borg (m) upprepat sedan han blev finansminister för snart två år sedan.

Nu är ladorna proppfulla. 163 miljarder kronor räknar Riksgälden med att budgetöverskottet blir i år. Det största överskottet någonsin.

Ändå har många i Sverige fått det sämre ställt enligt en uträkning som Swedbank har gjort för Aftonbladets räkning. Regeringens skattesänkningar har ätits upp av högre räntor, dyrare mat och stigande bensinpriser.

Delvis i onödan, enligt Riksrevisionen som kritiserar regeringen för att bunkra för mycket.

Långt över målet

– Regeringens överskott ligger långt över det mål på en procent av BNP som riksdagen har bestämt, säger Jonas Norlin, projektledare på Riksrevisionen.

Finansminister Anders Borg räknar med att regeringen har råd med upp till 30 miljarder kronor i form av skattesänkningar och reformer under nästa år. Men enligt Riksrevisionens egna räkneexempel finns det utrymme för det dubbla, 60 miljarder kronor per år fram till 2011 utan att enprocentsmålet överskrids.

Pengar som enligt Jonas Norlin skulle kunna användas till sänkta skatter eller satsningar på till exempel vägar och järnväg.

– Varför ska man spara pengarna? Har inte hushållen större nytta av dem? Säger Jonas Norlin.

Saknas logisk plan

Lars Calmfors är professor i internationell ekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet som regeringen själv har tillsatt för att få sitt arbete granskat. Han håller delvis med Riksrevisionen.

– Överskotten ligger betydligt över målet. Och det finns ingen tydlig eller logisk plan för hur man ska komma ner till målet, säger han.

Samtidigt frågar han sig hur rimligt målet om ett överskott på en procent av BNP faktiskt är. Kanske borde det faktiskt vara högre än så.

– Det finns ganska stora risker framöver med bland annat en åldrande befolkning. Det handlar om vilken fördelning man vill ha av välfärden mellan olika generationer. Det finns ett stort behov av att regeringen bättre klargör hur man resonerar kring överskottsmålet och hur det ska se ut i framtiden.