Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Bror

Allt fler i vården tar livet av sig

Publicerad 2011-08-19

De har kommit in i vården för att de inte ska ta livet av sig.

Ändå begår allt fler av patienterna självmord.

– De här människorna hamnar mellan stolarna, säger Gunilla Wahlén på anhörigföreningen SPES.

Bara fram till sista juni i år har 205 personer tagit sina liv - trots att de tagits emot av psykiatrivården.

För varje fall där patienter som påbörjat vård begår självmord, är en anmälan enligt lex Maria obligatorisk. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet anmälningar ökat med 30 procent från 2007 till i fjol - från 468 till 599.

"Självmordsbenägna en het potatis"

Anledningen är att självmordsbenägna har allt svårare att få snabb hjälp, tror Gunilla Wahlén, ordförande i Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, SPES.

– Man inte har något samarbete mellan olika vårdnivåer. Den här patientgruppen är en het potatis. Ingen tar ansvar för dem, säger hon.

Gunilla Wahlén anser att upplägget av vård för självmordsbenägna är lång ifrån lika tydlig som för somatisk vård.

– Bryter du benet ringer du ambulans. Efter fyra timmar är benet gipsat och du har tid inbokad hos en sjukgymnast. Men kommer man in efter ett allvarligt suicidförsök, blir man omplåstrad och får en tid hos ett öppenvårdsteam om två veckor. Så står man där på gatan - utan någon att prata med.

Vill inte bli medlemmar

Till anhörigorganisationen SPES ringer många oroliga anhöriga.

– Det ringer förtvivlade föräldrar och säger att de inte vill bli medlemmar i vår förening för anhöriga till personer som tagit sina liv. Men de vet inte vart de ska vända sig. "Vår son vill ta livet av sig. Vem ringer vi? Vi har blivit hänvisade till BUP, med de har väntetid på två år, säger Gunilla Wahlén och fortsätter:

– Man måste helt enkelt se till att det finns vårdplaner och handlingsprogram för suicidnära personer. Någon måste säga "vi ska ta hand om dig". Att vara suicidnära är ett livshotande tillstånd.