Arklöv dömd för folkrättsbrott

Malexander-mördaren får åtta års fängelse

Tortyr och andra svåra överträdelser av internationell humanitär rätt.

Så beskriver Stockholms tingsrätt de grova brott mot folkrätten som Jackie Arklöv begick mot krigsfångar och civila när han 1993 var legosoldat på Balkan.

I den första svenska domen för brott mot folkrätten på måndagen bedöms straffvärdet för Arklövs brott vara åtta år. Det ligger i linje med den internationella praxis som bland annat utvecklats vid Krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY).

För Arklöv får straffvärdet ingen praktisk betydelse eftersom han redan avtjänar ett livstidsstraff för polismorden i Malexander 1999. Det straffet omfattar även de nu aktuella brotten. Däremot kan det försvåra för honom att småningom få sitt straff tidsbestämt.

Arklöv döms för att han som legosoldat i en kroatisk milisgrupp i Bosnien-Hercegovina misshandlat och torterat elva krigsfångar och civila, samtliga bosniska muslimer.

Inget uppsåt att döda

Tingsrätten dömer honom på samtliga åtalspunkter. Man finner det dock inte styrkt att han haft uppsåt att döda någon, vilket åklagaren hävdat.

Arklövs brott innefattar även så kallad etnisk rensning samt plundring och godtyckligt frihetsberövande av personer som skyddas av folkrätten.

Arklöv erkände från början sex av brotten och nekade till fem. Under rättegången har han delvis erkänt ytterligare två brott.

Arklövs advokat Per Durling säger att hans klient är nöjd med att rättegången är över och att han nu kan lägga sitt förflutna bakom sig.

– Straffvärdet är nog rätt väl avvägt, möjligen lite högt, säger Durling till TT.

Får inga skadestånd

Arklöv döms nu att betala ett sammanlagt skadestånd på närmare 2,6 miljoner kronor till sina elva offer.

Advokat Anne-Charlotte Westlund företräder de åtta av Arklövs offer, som fortfarande bor i Bosnien-Hercegovina. De har fått de skadestånd som de krävt.

Men det betyder inte att de får några pengar. Problemet för hennes klienter är att den svenska brottsskadelagen inte gäller för brott begångna utomlands eller när brottsoffren inte har någon anknytning till Sverige.

– Nu måste jag skriva till regeringen och be den att ex gratia (av nåd) betala ut de här skadestånden till mina klienter, som inte har råd att skaffa sig den vård de behöver, säger Westlund.

”Förändrad livssyn”

Om Arklöv inte varit dömd tidigare och tingsrätten haft att döma ut ett tidsbestämt straff skulle det ha blivit avsevärt lägre än de åtta år som motsvarar brottets straffvärde. Då hade domstolen varit tvungen att ta hänsyn till den långa tid som gått sedan brottet och att Arklöv bara var 20 år då.

Dessutom hade man vägt in personliga förhållanden ”som den förändrade livssyn som numera förefaller prägla Arklöv” skriver tingsrätten.

Arklöv har under sin fängelsetid med hjälp av organisationen Exit på Fryshuset tagit avstånd från sina tidigare nazistiska idéer och säger sig vilja börja ett nytt och bättre liv.

Ewa Tures/TT