Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

KRISENS VINNARE

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-02

Statens vd:ar har fått miljoner i löneökningar

Anders Borg spår massarbetslöshet – samtidigt får hans egna direktörer miljoner i lönehöjning.

Värst är Vattenfalls vd Lars G Josefsson som fick ett lönelyft på 3,3 miljoner förra året.

– De statliga bolagen borde självklart vara goda exempel och föredömen, säger Hans De Geer, professor i affärsetik.

Vattenfalls vinst föll med nästan 3 miljarder förra året. Men vd:n Lars G Josefsson höjde ändå lönen med 38 procent – över 3 miljoner kronor.

Och på Telia Sonera startade man 2008 ett stort sparprogram: nästan 3 000 anställda skulle bort i Sverige och Finland. Men samma år ökade lönekostnaderna för vd:n med 1,4 miljoner kronor.

Aftonbladet har granskat vd:arnas löneutveckling mellan 2007 och 2008 i 14 statliga bolag. Och även om krisen började synas i bolagens resultat, nådde den aldrig lönekuverten. I 12 av bolagen fick vd:arna löneförhöjning 2008 – tre av dem i miljonklassen.

”För stora luckor”

Hans De Geer, professor i affärsetik vid Handelshögskolan i Stockholm, ser en fara i att skillnaden mellan vanliga människors löner och direktörslöner ökar för mycket.

– Jag tycker att vi ska ha löneskillnader, men det får inte bli för stora luckor och det har det blivit nu, säger han.

– Om lönegapet bara ökar och ökar, vilket det har gjort i flera decennier, så tär det på den grundläggande samhällssolidariteten. Det betyder ökade klyftor och ökade politiska spänningar.

Sänkte lönen sex procent

Men det finns också exempel på statliga bolag som går i motsatt riktning: SAS vd Mats Jansson sänkte vid årsskiftet sin lön med 6 procent till 9,4 miljoner kronor. Nordeas vd, Christian Clausen, sänkte redan förra året sin lön med 1,1 miljon. Postens vd, Lars G Nordström, tar inte ut någon ersättning alls efter en debatt i höstas om att han sedan tidigare har pension från Nordea på fem miljoner om året.

Hans De Geer tror att debatten om direktörernas löner kan leda till mer återhållsamhet.

– Jag tror att det kan leda till en försiktighet vad gäller stora lönepåslag. Diskussionen om så kallade fallskärmar i början av 90-talet ledde tack vare SAF till en norm på två årslöner. Så man får inte tappa modet, säger han.