Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Prisraset som hotar Putin

Det hårdaste slaget mot president Putin är inte sanktionerna från väst.

Ett oljepris i fritt fall är ett mycket större hot mot Ryssland och Putins förmåga att hänga kvar vid makten.

Men inte bara mot honom.

Oljepriset är det lägsta på fem år. Så sent som i juni kostade ett fat olja 115 dollar. Nu är det nere i 68 dollar.

Vad värre är; allting tyder på att priset fortsätter falla och i början av nästa år pendlar runt 60 dollar per fat.

Det är extremt dåliga nyheter för Ryssland. Landets långtidsbudget för de närmaste åren bygger på ett oljepris runt hundra dollar per fat.

Bara hittills i år har Ryssland tappat 700 miljarder kronor i oljeintäkter. Det kommer att få följder för Ryssland upprustning av militären och andra statliga utgifter.

Det låga oljepriset har ställt till mycket större skada för den ryska ekonomin är västs sanktioner på grund av Ukrainakrisen. Räknar man ihop de båda effekterna har landet tappat sju procent i ekonomisk tillväxt.

Sjunkande standard

Ryssland har en stor valutareserv och nästan ingen statsskuld så på kort sikte överlever Kreml ett prisfall av den här magnituden. Men över tid är det förödande för Putin vars framgångar bygger på att miljontals ryssar fått kraftigt ökad levnadsstandard sedan han tog makten 1999.

Den ekonomiska stabiliteten mer än något annat ligger bakom presidentens långvariga popularitet. Frågan är hur den påverkas när ryssarna nu tvingas vänja sig vid tuffa besparingar och sjunkande standard.

Den ryska valutan, rubeln, har följt med i prisfallet och tappat nästan halva sitt värde. På kort sikt har det sina fördelar. Rysslands export blir billigare. Men det blir också mycket dyrare för de många ryssar som vant sig vid att resa utomlands. Även importen av utländska konsumtionsvaror skjuter i höjden.

Förgäves

Kreml kan inte göra mycket för att bryta oljeprisfallet som främst beror på en kraftig nedgång i efterfrågan i världen. Tillväxten i Kina faller och därmed efterfrågan på energi.

Ryssland skickade några av sina tuffaste förhandlare till Wien för att inför förra veckans möte försöka övertala oljekartellen Opec att minska sin produktion för att hålla upp priset. Men förgäves.

Putin, som själv inte är främmande inför att använda energin som vapen, anklagar mer eller mindre öppet USA för att ligga bakom de låga oljepriset.

– Det politiska elementet i oljepriset är alltid närvarande, sa Putin i en intervju med kinesisk media i november.

President Obama gnuggar säkert i smyg händerna över att prisraset sätter extra press på Putin. Många EU-länder är ovilliga att sätta in hårda sanktioner mot Moskva.

Samtidigt har Obama skäl att själv vara orolig.

Ritat om kartan

Tack vare ny teknik att utvinna skiffergas är USA på väg att bli världens största oljeproducent och bli helt oberoende av olja från Mellanöstern. Något som ritat om hela den säkerhetspolitiska kartan.

Normalt skulle oro i Mellanöstern, som inbördeskriget i Syrien och Islamiska statens framfart i Irak ha fått oljepriset att rusa i höjden. Att priset istället faller ger en helt ny geopolitisk situation.

Men tekniken att utvinna skifferolja är dyr och bygger på ett hyfsat högt oljepris. När oljan går under 70 dollar per fat är lönsamheten i fara. En långvarig period av 60 dollar per fat eller lägre utgör ett hot mot USA:s nya energioberoende.

På kort sikt överväger pinan för Ryssland och det är inte otänkbart att Putin har rätt när han insinuerar att USA satt press på Saudiarabien att inte minska Opecs oljeproduktion.