Indianerna dör för sitt land
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-11
Våldsam kamp mot regeringen om naturtillgångar
30 civila och 23 poliser har dött efter sammandrabbningarna mellan indianer och poliser i Perus djungel.
Nu avbryter kongressen rätten för utländska investerare att borra efter olja och bygga gruvor.
Den kontroversiella lagen, som gör det lättare för utländska företag att använda mark för att utvinna olja, gas och skog, antogs förra året för att uppfylla krav i frihandelsavtalet med USA, rapporterar AP.
President Alan García menar att lagen behövs för att utveckla det fattiga landet. Men Amazonasindianerna i Peru håller inte med.
De har sedan i april protesterat eftersom de vill ha större kontroll över och del av vinsterna från naturtillgångarna från sina förfäders mark.
"Folkmord"
I fredags urartade protesterna i våldsamma strider i Bauga, nästan 100 mil norr om huvudstaden Lima.
Cirka 3 000 indianer, beväpnade med träspjut, försvarade vägavspärrningarna mot polis och militär. När poliserna gick till attack tillfångatogs 38 av dem av de oppositionella grupperna.
Minst 30 civila och 23 poliser dog.
Venezuelas minister för ursprungsbefolkningen, Nicia Maldonado, kallar polisens agerande folkmord, enligt den spanska nyhetsbyrån EFE.
Perus president García sa att demonstranterna betedde sig som terrorister och indianledaren Alberto Pizango anklagas för uppvigling och ska arresteras.
Han har nu flytt och sökt politisk asyl i Nicaragua.
Demonstrationerna fortsätter
I onsdags bestämde Perus kongress att avbryta rätten för de utländska investerarna.
Men enligt en av de oppositionella ledarna räcker inte det. Idag fortsätter den landsomfattande generalstrejken, skriver AP.