Lottakåren – pigg hundraåring på frammarsch

Till hundraårsdagen står Svenska Lottakåren starkare än på länge. Oroliga tider har fått fler att söka sig till kåren.

Det började 1924. Intresset för att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer var stort efter första världskriget och inspirerat av den finländska Lotta Svärd-organisationen grundade Tyra Wadner Föreningen Stockholms Landstormskvinnor.

Rörelsen växte sig snabbt stor och var som störst under andra världskriget. Rekordåret var 1943 då man hade 110 813 medlemmar, en siffra som motsvarade fem procent av den kvinnliga befolkningen över 15 år.

Nya medlemmar

I samband med Rysslands invasion av Ukraina sökte sig många till Svenska Lottakåren (SLK). Två veckor efter att kriget bröt ut hade man fått 640 nya betalande medlemmar – ungefär vad man brukar få på ett år. Under hela 2022 fick SLK 2 228 nya medlemmar och i dag är medlemsantalet 5 546.

– På något sätt speglar Lottakåren den svenska försvarsviljan och så har det varit i alla tider. Man såg det när vi gick in i kalla kriget och vi såg det 2022, säger Jennifer Bergström, som studerar militärhistoria på Försvarshögskolan och som fördjupat sig i Lottakårens historia.

Under 1960- och 70-talet växte den civila beredskapen fram. Omställningen till högertrafik, bärgningen av regalskeppet Vasa och massvaccineringen mot polio är några historiska händelser där lottor varit behjälpliga.

Organisationens förmåga att följa med sin tid är en av orsakerna till att rörelsen fått så långt liv, tror generalsekreteraren Anna Nubäck.

– Man anpassar sig till det som är aktuellt i samhället.

Det stora raset

Men medlemsantalet sjönk och på 1990-talet kom det stora raset. Organisationen som en gång haft över 100 000 medlemmar var nu nere på runt 10 000.

En som varit Lottakåren trogen är Ingegerd Hermond som varit medlem sedan 1969. När medlemssiffrorna dalade blev hon kvar.

– Jag tyckte att det jag höll på med var så roligt. Det kändes meningsfullt.

För henne har Lottakåren inneburit utveckling. Som flygvapenlotta blev hon kapten i Hemvärnet. Och hon, som i skolan avskytt att prata inför andra, upptäckte som instruktör och kurschef att det var riktigt roligt.

Bland uppdragen som sticker ut är uppgiften som kommendant på Högvakten och kronprinsessan Victorias bröllop.

– Och gemenskapen, lottagemenskapen. Du får ett stort nätverk.

Omdebatterad fråga

Att Lottakåren bara är öppen för kvinnor är en fråga som debatterats – även inom kåren. Men att organisationen bara består av kvinnor kan sänka tröskeln för att engagera sig på ett traditionellt manligt område.

– Det handlar om att kvinnor behöver motiveras till att tacka ja till ett engagemang, säger Anna Nubäck.

– Att få fler kvinnor att engagera sig i totalförsvaret är vår absolut viktigaste uppgift.

Totalförsvaret är en angelägenhet för alla, betonar hon.

– Ett samhälle som är engagerat i det vi har och uppskattar – och att vi kan stå upp för det. Det är så man avskräcker fienden. Och det är en uppgift för alla.

Hon pekar bland annat på hemberedskapen, där rekommendationerna om hur länge man ska klara sig utan samhällets hjälp skärpts i omgångar. SLK utbildar allmänheten i hemberedskap på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Där är kvinnorna en viktig väg in. Hur jämställda vi än är, är det till syvende och sist oftast kvinnorna som ansvarar för att det finns mat och vatten och trygghet för barnen.

Sikte på Hemvärnet

Jennifer Bergström påpekar att Lottakåren bidragit till att jämna ut könsfördelningen i försvars- och säkerhetsfrågor, där kvinnor haft svårt att ta sig in.

Svenska Lottakåren utbildar specialister, som fältkockar och stabsassistenter, för placering i Försvarsmakten. Ett mål är att få in fler kvinnor i Hemvärnet där män oftare har lättare att komma in i och med att fler män har värnpliktsutbildning.

Mariam Ismail Daoud gick med i Lottakåren 2019 med sikte på Hemvärnet.

– Jag var från början väldigt klar med att jag skulle in i ”det gröna” (det militära).

Hon gick den två veckor långa grundläggande soldatutbildningen för frivilliga (GU-F) och har nu en befattning som stabsassistent.

– Det känns otroligt viktigt att ha en hel kvinnoorganisation bakom sig när man är i Hemvärnet. Det är oerhört viktigt att vi kvinnor är med och är aktiva i att stärka samhället, säger hon.

Utöver befattningen i Hemvärnet håller Mariam Ismail Daoud i kurser, informerar och rekryterar. Många väljer att engagera sig mycket, men det är inget krav, betonar Anna Nubäck.

– För den som vill engagera sig finns det alltid något att göra. Alla delar är värdefulla, allt ifrån att stötta genom att betala medlemsavgift och ge tummen upp i sociala medier till att bli en aktiv funktionär.