Linda blev våldtagen – och mordhotad

BANGKOK. Festkvällen i Thailand blev en mardröm.

Linda, 27, berättar hur hon blev drogad, våldtagen och sedan mordhotad för att hon inte tog tillbaka sin polisanmälan.

– Det blir otäckt att se honom igen. Men jag vill verkligen att han ska hamna i fängelse, säger hon om den kommande rättegången.

helskärm

Den 22 februari i år var Linda och några svenska tjejkompisar på thailändska Koh Phangan för att festa, något de gjort flera gånger förut på ön. Koh Phangan är känd för sina ”Full moon parties” vilka lockar tiotusentals backpackers varje gång. Den här tisdagskvällen var det dock ”Black moon party”, en av alla de andra fester som hålls på ön i väntan på fullmånen.

– Vi hamnade på baren Cactus på Haad Rin Beach. Där var det en man som tafsade lite på mig och var rätt närgången. Min ölflaska ramlade ner på golvet flera gånger och då var han framme och bjöd på en ny, då med en isbit nedpetad i flaskan. Han var rätt obehaglig. Senare på kvällen började jag känna mig konstig, ungefär som om jag inte var närvarande, bara flöt med. Mina kompisar försökte få mig därifrån utan att lyckas, säger Linda.

Vaknade förvirrad

Hon vaknade sent på eftermiddagen dagen efter på ett hotell. Hon visste inte var hon befann sig. Mannen från kvällen före låg i sängen bredvid. Linda hade blivit våldtagen, berättar hon. Hon kände sig förvirrad och säger att hon bara hade diffusa minnen av vad som hade hänt.

– Jag fick panik. Allt kändes overkligt. Allt man hört talas om, vad som kan hända tjejer på den här ön, hade jag råkat ut för. Mannen var iskall, han bara log och frågade om jag ville ha frukost, säger Linda.

Hon åkte hem, fick stöd av två svenska tjejkompisar och gjorde en polisanmälan.

– På polisstationen kände de igen mannen direkt. Han hade flera anmälningar mot sig tidigare om våldtäkter. De plockade snabbt fram en bild på honom som jag fick se. Polisen bad mig att strunta i anmälan och i stället bara glömma det hela. Samtidigt som polisen förhörde mig satt mannens kompis inne på stationen och lyssnade.

Isbiten innehöll ”vansinnesdrog”

Tillsammans med några vänner åkte sen Linda till sjukhuset där hon undersöktes och fick prover tagna.

– Det kändes professionellt och bra på sjukhuset. De säkrade bland annat mannens dna. Men jag blev rädd när de berättade om blodprovet som visade att jag hade spår av fyra droger, bland annat ecstasy och ketamin. Jag hade så höga halter att jag kunde ha dött. På sjukhuset fick jag också bromsmedicin mot hiv som slog ut min kropp, säger Linda.

Ketamin är ett narkosmedel som främst används av veterinärer. Det är en vansinnesdrog som snabbt blivit populär i Sydostasien. Missbrukarna brukar beskriva en känsla av att "man lämnar sin egen kropp". Isbiten i ölflaskan misstänks ha varit preparerad med medlet.

Ett par dagar efter våldtäkten blev Linda mordhotad första gången. Mannen kom till hennes bostad och sa åt henne att ta tillbaka anmälan. Annars skulle hon dö.

Mordhotades igen

När detta hot framfördes fanns en svensk tjejkompis i rummet. Också hon blev sedan mordhotad då mannen lovade att "stycka henne i bitar” om hon stannade kvar på Koh Phangan, berättar Linda. Kompisen åkte direkt hem. Någon dag senare mordhotades Linda igen, berättar Linda. Denna gång av mannens chef.

Vad har du fått för hjälp av svenska ambassaden i Bangkok?

– Inte mycket. Jag tycker att jag har behandlats ganska okänsligt i den här situationen. Fick bara ett mejl om att jag skulle inställa mig till rättegången. Ingen information om advokater eller tolk. Nu får jag en offentlig försvarare. Vill jag ha en annan, bättre advokat får jag betala själv. Rätten ska ordna en tolk. Alla omkostnader måste jag stå för själv.

Vad ska du göra efter förhandlingen den 11 juni?

– Då åker jag hem till Sverige igen och jobbar, för att kunna betala allt det här som min försäkring inte täcker. Sen får jag bara vänta på den riktiga rättegången. Det kan ta lång tid. Jag vet inte hur det kommer att kännas under den här perioden. Men jag ska tillbaka i varje fall. Mannen måste dömas.

Linda heter egentligen något annat.

Text: Jan Källman, Foto: Dennis Thern