Det händer i kroppen när man dör av värme

I början av juni försvann den brittiska tv-profilen Michael Mosley på den grekiska ön Symi efter en vandring. Han hittades först flera dagar senare död, troligen från värmeslag.

Varje år dör över 150 000 personer på grund av värme och fler kommer det att bli. Men vad är det som händer i kroppen när värmen blir för svår?

Under början av sommaren har flera länder kring Medelhavet haft temperaturer på uppemot 40 grader. Varje år dör tusentals personer på grund av extremvärme.

Tänk dig att du är i ett väldigt varmt land. Först kanske värmen inte känns så farlig. Du tänker att du kan hänga vid vattnet och svalka dig. Men efter ett tag börjar du bli rastlös. Det kanske vore härligt att vandra några timmar till nästa vik?

Men det var varmare än väntat, solen var starkare och det var längre bort till viken än vad du trodde. Samtidigt ser du ingenstans du kan hitta skugga och den lilla vattenflaska du hade med dig är slut för länge sedan. Efter bara några timmar kollapsar du.

Vid höga temperaturer kan det gå snabbt.

Flera turister har dött

En av dem som forskar på klimatförändringarnas effekt på människor är kardiologen Petter Ljungman, docent på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

– Höga temperaturer blir en ansträngning för hela kroppen, inte minst cirkulationssystemet för hjärtat och kroppens blodkärl. Kroppen försöker då att sänka värmen genom att svettas och öppna upp kärl.

Det leder till att hjärtat måste slå både snabbare och hårdare – vilket blir en ökad belastning på hjärtat.

– Har man redan till exempel en hjärt- och kärlsjukdom så kan du få mer besvär. Man kan få epileptiska krampanfall, bli medvetslös och få hjärtstopp.

Men det är inte bara höga temperaturer som spelar roll. Även hur fuktigt det är ute spelar roll för kroppen.

– Svettningen blir inte lika effektiv i fuktiga klimat eftersom fukten inte kan tas upp i luften, den är redan mättad med vattenånga, säger Ljungman.

Värmen kan även göra en förvirrad och illamående. Det blir svårare att fatta komplexa beslut, som till exempel vilken väg man ska ta under en vandring – ett beslut som låter enkelt men som kräver att man väger in flera olika faktorer.

I Grekland har flera turister dött under den tidiga sommarvärmeböljan. Flera av dem ska ha dött när de bestämde sig för att vandra mitt på dagen under stekande sol. Som den kände BBC-profilen Michael Mosley.

– En kaskad av olika saker händer i kroppen när du drabbas av värmeslag. Man får olika kemiska förändringar i kroppen som gör att man kan till exempel börja läcka ut vätska ut i lungorna eller ut i hjärnan. Även tarmarna påverkas så att kroppen släpper in mera gifter från tarminnehållet in i blodet, säger Ljungman.

Det kan du själv göra

Det man själv kan göra vid extremvärme är att dricka mycket, få i sig salt, ha på sig löst sittande kläder och undvika att vara ute när det är som varmast.

– Om du kommer från Sverige till ett varmare land tar det kroppsmässigt några dagar innan man anpassar sig, säger Ljungman.

På ett sätt kan turister vara extra utsatta, trots att de ofta kan ha det bättre än lokalbefolkningen på varma platser, menar han.

– Det handlar om beteende och förväntningar. Man kanske har betalat mycket pengar för sin semester och har tänkt att man ska göra det ena och det andra. Men så har man inte räknat med värmen och har inte samma kunskap, förstånd eller vana vid hur man ska göra när det är extremt varmt. Så det är nog inte en slump att turister drabbas i högre grad.

Men det går inte att säga någon generell temperatur eller gräns för när värmen börjar bli farlig. Dels eftersom det är individuellt hur man hanterar värme, dels då faktorer såsom luftfuktighet och vind spelar in.

De löper störst risk

Det är framförallt äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning samt små barn och gravida som är extra känsliga för värme. Men även personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel, löper större risk.

Men de allra flesta dödsfall som sker under värmeböljor sker inte av just värmeslag, utan av underliggande sjukdomar.

– Det blir många fler som dör i hjärt- och kärlsjukdom på dagar då det är väldigt varmt. Även folk som har en lung- eller njursjukdom dör. Framför allt är det personer som är mer känsliga och som kanske har organ som är sjuka.

I framtiden kommer än fler att dö på grund av värmen, säger Ljungman.

– Värmeböljorna kommer att komma oftare. De kommer bli längre och de kommer bli varmare. Man måste ta det här på allvar och förbereda sig även i Sverige för att kunna skydda vår befolkning, inte minst de känsliga grupperna.