Lärare gråter när elevassistenter försvinner i Kiruna
”Det känns som snaran dras åt hårdare hela tiden”
Uppdaterad 2019-09-27 | Publicerad 2019-09-26
KIRUNA. Gruvkommunen Kiruna skär bort 50 elevassistenter.
Lärare på Högalidskolan gråter och funderar på att sluta eftersom trycket på dem ökar.
– Det är brutalt. Vi närmar oss lagbrott, säger skolkurator Christine Brännvall.
Kirunas skolor är i kris. Elever som behöver stöd i klassrummet av en extra vuxen – för att de till exempel blivit mobbade, har sociala problem i hemmiljön, koncentrationssvårigheter eller andra funktionsvariationer – hade i våras hjälp av totalt 75 elevassistenter och verksamhetsassistenter, fördelade på kommunens tolv skolor.
Snart är bara 25 assistenter kvar. I juni sades 25 av de visstidsanställda upp. Nu har 25 av de tillsvidareanställda varslats.
Elevassistenterna på Högalidskolan har hittills varit en framgångssaga. Den högt belägna skolan är byggd på 1960-talet, men oväntat vacker. Ljusinsläppet under taket i entréhallen symboliserar öppningen i en kåta. Från klassrum på andra våningen ser eleverna Kebnekaises toppar klara dagar.
Tidigare spreds elevassistenterna ut i olika klassrum för att hjälpa elever. När assistenterna inte räckte till samlade rektor Ilkka Tapojärvi dem i ett rum – flexenheten – dit elever med behov av särskilt stöd får komma, för kortare eller längre perioder.
– Hösten 2017 hade vi sju långtidsfrånvarande elever. Efter ett halvår var alla tillbaka i skolan, berättar Tapojärvi.
I juni försvann en av elevassistenterna från flexenheten. Oron sprider sig nu på skolan. Vad händer om flexenheten måste läggas ner? Utan elevassistenter blir lärarnas situation mycket tyngre.
– Det känns som att snaran dras åt hårdare hela tiden. Många lärare upplever att de går på sista dropparna, snart är tanken tom. Flera vet inte om de orkar mer, det är till och med tårar, säger rektor Ilkka Tapojärvi.
För elever med behov av särskilt stöd kan förlusten av en assistent bli katastrofal. En verksamhetsassistent på Triangelskolan, som vill vara anonym, ger ett exempel på vad en vuxen på rätt plats kan betyda:
– Nerdragningen är rent ut sagt för djävlig. Får inte eleverna hjälp i dag, då kostar de en massa pengar senare. I skolorna blir det mer utanförskap på raster, och garanterat mer mobbning, speciellt i omklädningsrummen. De är inte snälla mot varandra. En pojke blev intryckt i ett skåp och inlåst. Som tur var kom jag in just då.
När antalet elev- och verksamhetsassistenter dras ner ska i stället elevhälsan utökas.
– Elevhälsan har varit lite anorektisk. Nu placerar vi ut kuratorer, sjuksköterskor och psykologer som jobbar proaktivt på skolorna, säger kultur- och utbildningsförvaltningens chef Eva Lönnelid.
Marita Sirkka, ordförande för Kommunal i Kiruna som organiserar elevassistenterna, är inte övertygad:
– Elevhälsan har sitt uppdrag, och assistenterna ett annat. De ska inte ställas mot varandra. Elevhälsan täcker till exempel inte upp för incidenter i korridorer på rasterna.
”Förkastligt att ha pool med elevassistenter”
Samtidigt planerar kommunen att utbilda elevassistenterna mer, och att placera dem i en pool med en egen chef. Det ger bättre kvalitet, enligt Lönnelid.
Attention Kiruna, som arbetar för att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få en fungerande skolgång, gör tummen ner.
– En pool tror jag är förkastligt. De här barnen behöver trygghet och kontinuitet, säger Attention Kirunas kontaktperson Lena Unneberg.
Kirunas starke man, kommunalrådet Gunnar Selberg (C), tog tillsammans med M, KD och Sjukvårdspartiet över kommunstyret från en S-ledd koalition 2018. Han konstaterar att Kiruna har en stark ekonomi, med höga inkomster, höga skatter och låg arbetslöshet. Men Selberg är inte nöjd med kultur- och utbildningsförvaltningens resultat 2018, en förlust på omkring 20 miljoner kronor när ett tillfälligt bidrag räknats bort.
– Det är en jättebesvärlig situation. Jag måste skylla lite på på den gamla ledningen, som inte haft krav på rektorerna att hålla budget. Vi betalade 33 miljoner för elevassistenter förra året. Borlänge, som har dubbelt så många invånare, hade en kostnad för elevassistenter på 5 miljoner, säger Selberg.
”Lärarna måste trolla med knäna i klassrummet”
Han är mycket nöjd med flexenheten på Högalidskolan, men kritisk mot andra skolor:
– Högalid hade förra året sex assistenter, medan en annan skola med mycket färre elever hade elva.
Högalids personal är oroliga, de kanske måste lägga ner flexenheten snart?
– Jag vill prioritera flexenheten. Men vi är mitt i budgetprocessen nu, vi får se hur det drabbar.
Lärare på Högalidskolan gråter. Vad säger du till dem?
– Det är sorgligt. Men Kirunas skolor förbrukar 53 miljoner kronor mer än jämförbara kommuner, enligt en rapport från revisionsbyrån Pwc. Jag är beredd att låta skolan kosta mer än i andra kommuner, men de måste ner i budgetram, säger Selberg.
Christine Brännvall är kurator på Högalidskolan, och sitter i kommunstyrelsen för Feministiskt initiativ. Hon tror att antalet elevassistenter kan minska lite. Men inte så drastiskt som nu sker:
”Barnen är framtiden, de måste få kosta pengar”
– Nerskärningen av elevassistenter är brutal. Vi närmar oss lagbrott, om vi inte redan har passerat det, när vi inte ser till att en elev som behöver assistent får det för att kunna ta sig runt i skolbyggnaden eller för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Om flexenheten försvinner måste lärarna trolla med knäna i klassrummet. Jag tror inte att kommunledningen är fullt medveten om vilka konsekvenser det får för barnen, säger Brännvall.
Birgitta Henriksson Lindmarks son riskerar att förlora elevassistenten som finns i klassen på Högalidskolan:
– Får han inte rätt hjälp och stöd är jag orolig att han inte klarar av att göra sina uppgifter. Att han kanske inte ens orkar ta sig till skolan.
– Det är ett fruktansvärt beslut. Det är ett sätt att spara pengar, det kommer att drabba barnen. Finns det någonting här i samhället som ska få kosta pengar så är det just barnen i skolan. De är framtiden.
Fotnot: I Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun 2018” hamnade Kiruna på 104:e och Borlänge på 285:e plats bland Sveriges 290 kommuner.
LÄS FLER ARTIKLAR I GRANSKNINGEN
Aftonbladets chefredaktör: Därför granskar vi Sveriges kriskommuner
Svenska småstaden används som skräckexempel utomlands
Carina, 44: Jag vet inte hur jag ska få ihop det
Motala sänker värmen hos de gamla för att spara pengar
Kommunalrådet: De äldre kan ha filtar
Lena Mellin: Kommunerna krisar – det är på blodigt allvar
Bjurholms kommunchef om ekonomin: Miserabel
”Jag har lust att anmäla kommunen till Lyxfällan”