Spanskt valfokus: Katalonien och extremhögern

Spanien går till val för tredje gången på mindre än fyra år.

Frågan om Kataloniens status dominerar – och öppnar upp politikens finrum för högerextrema Vox.

Socialistpartiet blir störst. Men om det räcker för att behålla makten är en annan femma.

Unikt nog har valrörelsen sammanfallit med påskveckan, som i Spanien firas intensivt och för flertalet överskuggar partipolitiken. Men när de sista påskprocessionerna marscherat ut kan kampanjarbetet ta fart på allvar.

Inför söndagens parlamentsval visar opinionsmätningarna att det blir svårt att bilda en majoritet i parlamentet.

Premiärminister Pedro Sánchez parti, socialdemokratiska PSOE, ser ut att få runt 30 procent av rösterna, en stark uppgång. Fast PSOE måste luta sig mot vänsteralliansen Unidas Podemos samt något eller ett par mindre katalanska och baskiska nationalistpartier för att regera vidare.

Mot Sánchez står konservativa Partido Popular (PP), mittenhögerpartiet Ciudadanos och Vox. Det är mindre troligt, om än inte uteslutet, att de får ihop ett regeringsdugligt högerblock.

Kallas förrädare

Nyvalet utlystes i februari sedan katalanska nationalistpartier röstat nej till minoritetsregeringens budget. Skälet var Sánchez vägran att acceptera en folkomröstning om självständighet i Katalonien.

Samma småpartier hjälpte honom till makten i juni 2018 i en misstroendeomröstning om dåvarande premiärministern Mariano Rajoy (PP).

Under hösten anslog Sánchez en försonligare ton mot Katalonien. Han talade om möjligheten till en folkomröstning om förstärkt autonomi för regionen. Men självständighet som egen republik – uteslutet.

Denna mindre konfrontativa linje, jämfört med Rajoy, har fått nuvarande PP-ledaren Pablo Casado att döma ut Sánchez som förrädare. PSOE-ledarens eftergifter åt separatisterna är ett svek mot den spanska författningen, enligt Casados.

Högerextrema och ultranationalistiska Vox, hätsk motståndare till all form av katalansk separatism, bullrar ännu högre vilket fått gehör i stora väljargrupper. Partiledaren Santiago Abascal utlovar "reconquista" (återerövring) av Spanien, en historisk referens till hur de kristna under flera århundraden återtog muslimska territorier på iberiska halvön.

"En oerhörd sak"

I denna såriga atmosfär gjorde Vox succé i Andalusiens regionval i december och tog sina första platser i ett regionalt parlament. Dessutom – genom att stöda koalitionen mellan PP och Ciudadanos bidrog Vox till att efter 36 år förpassa PSOE från maktens grytor i Andalusien.

Nästa omvälvande händelse utspelade sig i februari i Madrid. Vid en demonstration till försvar av Spaniens odelbarhet tog ledarna för PP, Ciudadanos och Vox gemensamt avstånd från Sánchez sätt att hantera den katalanska separatismen.

– Det var en oerhörd sak. Albert Rivera (Ciudadanos partiledare), som har ambitionen att vara en modern liberal europeisk politiker, närmast en Macronfigur i Spanien, ställer sig på samma scen som Voxledaren. Det är en direkt konsekvens av vilket inflytande den katalanska frågan har på spansk politik, säger statsvetaren Jakob Lewander vid Svenska institutet för Europapolitiska studier till TT.

Stenhårda nej

Sedan i vintras står tolv katalanska ledare står inför rätta i Madrid misstänkta för brott i samband med den olagliga folkomröstningen om självständighet och det kortlivade försöket till utbrytning i oktober 2017.

Ett par av dem har de senaste dagarna intervjuats i fängelset. Jordi Sànchez, som toppar partilistan för Junts per Catalunya (JxCat), villkorar ett stöd till PSOE med att (Pedro) Sánchez börjar förhandla om en folkomröstning.

Men premiärministern upprepar sin position, enligt tidningen El Mundo:

– När jag säger nej är det nej. PSOE är garantin för att det inte kommer att bli folkomröstning, självständighet eller brott mot den spanska konstitutionen i Katalonien.

Antydd öppning

Oriol Junqueras, partiledare för ERC (Kataloniens republikanska vänster) och tidigare regionens vicepresident, är åtalad för uppror, uppvigling och misshushållning med allmänna medel. Åklagaren yrkar på fängelse i 25 år.

Denne nyckelfigur antydde i påskhelgen att ett stöd till PSOE trots allt ligger närmast till hands.

– Under inga omständigheter kommer vi, antingen aktivt eller genom att avstå, att underlätta bildandet av en radikal högerregering. Vi föredrar att backa upp andra alternativ, sade Junqueras i en videosändning från fängelset.

Samtidigt lät han förstå att smakar det så kostar det. Dock utan att formulera vilka motprestationer ERC förväntar sig av PSOE.

– Det katalanska ledarskapet inser självklart att det är större chansa att få tillbaka någon slags normalitet i Katalonien med PSOE i regeringen i stället för PP och Ciudadanos, säger Jakob Lewander.

Många osäkra

Rättegången mot katalanerna bekräftar att Spanien upplever sin värsta politiska kris på typ 40 år. Förr toppade korruption och arbetslöshet dagspolitikens agenda. I dag överskuggas allt av det som i Katalonien kallas ”el procés”.

Två stora tv-debatter i början av veckan blir viktiga. Många av väljarna är osäkra, varav en stor andel är kvinnor. Feministiska frågor är till Vox stora förtret på frammarsch i Spanien, där sittande regering har fler kvinnor än män.

I valet spås högerextremisterna få 10–12 procent. Vox har växt snabbt det senaste halvåret, inte minst på bekostnad av PP som väntas backa rejält.

Det mesta talar för fortsatt politisk instabilitet, vilket EU befarar eftersom Spanien är en av unionens största ekonomier med redan avtagande tillväxt.

– Att Vox kommer in i parlamentet accentuerar en ny utveckling i spansk politik, och som finns i många andra länder: Det partipolitiska systemet blir alltmer fragmentiserat, konstaterar Jakob Lewander.